Ett par timmar senare än vad vi hade tänkt susade vi hem från samtalet med Luna och kastade in det sista i husvagnen och styrde kosan mot Tranås. Lustigt nog kände vi oss inte stressade; vi hade ingen tid att psaa och solen sken. Campingen hade vi redan betalt och de hade ingen bom, så vi kunde komma när vi ville. Vare sig lunch eller middag hade vi fått, men vi tänkte att vi skulle åka en bit och sedan stanna för att äta.

Mitt i en mening började husse svära så det osade och styrde häftigt in bilen till vägkanten och stannade. Ena hjulet på husvagnen hade exploderat! Svart rök och lukten av bränt gummi svepte förbi när husse öppnade dörren.

Reservdäcket hade vi inte med oss eftersom det inte fick plats, och domkraften hade vi ändå inte kommit åt eftersom den ligger i bagageutrymmet under hundburen. Och med tanke på hur lite respekt som folk visade för vår uppsatta varningstriangel så hade jag ALDRIG plockat ut hundarna ur bilen på motorvägen.

Ni som känner oss, och i synnerhet mig, tror säkert att jag skulle få ett utbrott. Men vet ni vad jag gjorde? Jag resignerade inför mitt öde. Jag kände att jag fullkomligt struntade i om jag kom till Tranås eller inte. Jag orkade inte ens bli arg. Detta är liksom så typiskt. Ni som följer bloggen vet vad som hände senaste vi var ute med husvagnen.

Nästan lite full i skratt frågade jag husse om han visste var burken med pannbiff var. Surt svarade han att den säkert var kvar i skafferiet, för han hade minsann inte rört den.

Nähä, tänkte jag, men vad spelar det för roll? Vi har ju ändå vare sig, ris, vatten, gryta, el eller gasol, så vad spelar det för roll om vi har burken med pannbiff med oss eller inte?

Jag är ledsen Jeanette, men till jul får du nog ge oss något vettigare än pannbiff på burk, frystorkad atronautmat kanske?

Jaha, vem ringer man när man sitter fast på E4:an kl. 19.20 en fredagkväll?

Telefonen gick i alla fall varm till olika mackar och bärgningsfirmor, men ingen kunde hjälpa till med ett däck. Till slut verkade det enda altenativet vara att koppla loss bilen och köra till Billesholm och hämta reservdäcket och en domkraft, trots allt hade vi ju inte hunnit längre än till Örkelljunga.

Men husse provade ett nummer till och fick tack och lov napp. Euromaster hade möjlighet att komma ut, men det skulle kosta 2000:- samt arbete och material, så slutnotan skulle sluta på ca. 4000 pengar. Efter en kort överläggning kom vi fram till att hur vi än gjorde så skulle det kosta oss pengar att få flyttat på husvagnen, och med hjälp av Euromaster skulle vi i alla fall kunna fortsätta till Tranås även om vi var 4000:- fattigare.

De lovade att ringa när de var på väg, så husse och jag fick ägna oss åt lite andra saker. Båda var vi hysteriskt kissnödiga. För män är det inga större problem att kissa offentligt. För oss kvinnor är det lite bökigare. Och just här fanns det givetvis ingen buske eller liknande att gömma min vintervita rumpa bakom. Hur jag gjorde? Det är min hemlighet...

När vi hade väntat ett bra tag ringde det till slut. Nu hade vårt ärende skickats vidare till Ljungby, och mannen i andra änden "skulle bara" leta upp ett däck och köra de 7 milen ner till Örkelljunga.

Att säga att vi var roade var en överdrift. Nu när problemet var så gott som löst så tänkte vi bara på hur sent vi skulle vara framme i Tranås och hur tidigt vi skulle upp dagen efter.

Vi ringde våra klubbkompisar som började undra var vi blev av och fick dessutom den föga upplyftande nyheten att det ösregnade från Jönköping och uppåt. Dessutom skulle det tydligen regna hela helgen.

Till slut, nästan tre timmar efter det att vi stannade, kunde vi äntligen rulla vidare. Vi körde vidare till Ljunby där vi stannade till snabbt för att äta, och sedan åkte vi vidare.

Vi kom fram till campingen strax efter halv två på natten. Vår plats var nästan precis vid ingången och det fanns gott om plats att ställa husvagnen på, så vi behövde inte väsnas i onödan. När Jyckeåket äntligen stod på plats och vi fått ut allt som inte skulle vara inne, upptäckte vi att vi inte hade någon ström. Kylskåpet gick för fullt men inte en lampa fungerade. Skumt! Det som var värst var att inte heller värmefläkten fungerade. Jag drog helt enkelt på mig kläderna jag skulle ha nästa dag och kröp ner under duntäcket tillsammans med Spice. Att jag somande som en sten behöver jag kanske inte skriva.

Klockan ringde bara ett par timmar senare och strax efter 07.00 banvandrade vi för första klassen.

Jag tänker inte skriva om hur det gick i de olika klasserna, men Nova fick i alla fall två SM-nollor med sig hem. Och det regnade i alla fall inte. Det blev nästa riktigt fint väder. På kvällen grillade vi och drack gott tillsammans med en massa trevliga människor, och vi satt ute tills det blev alldeles mörkt.

Elfelet berodde på att husse fått fel säkring när han varit på Statoil i veckan. Han bad om en sort och fick en annan som verkligen inte var tillräcklig.

Det snörpligaste i hela historien är att om vi hade provat att koppla in värmefläkten, vilket vi inte gjorde eftersom vi inte trodde att vi hade ström, så hade vi upptäckt att elutaget fungerade som det skulle.Lampan över diskbänken fungerade inte eftersom sladden inte satt i ordentligt...