... och vi är laddade, vi är tända.

Jävlar, vad det är härligt att vara i Åtvidaberg sommaren 2008!

Vädret är förträffligt, campingen är förträfflig, grannarna är förträffliga, tävlingsplatsen är förträfflig, banorna ärförträffliga och framför allt är vi - Nova och jag - förträffliga.

Efter månader av vånda och allt svartare tankar så är vi verkligen på gång.

Nova inledde dagen med att efter ett felfritt lopp lägga sig på en andraplats. Detta hölll givetvis inte någoin längre stund, men bara känslan av att ha lyckats var bara helt fantastisk.

Luna startade före oss och även hon gick felfritt. Förvisso något långsammare men det flöt i alla fall på.

Och varsin SM-nolla tog de också minsann, Luna och Nova. Nu fattas jag bara en nolla i hopp, sedan är vi klara för SM 2009. Åtminstone i hoppklass. I agilityklass har vi fortfarande lite att pyssla med.

Mitt på dagen bröt de tävlingen i 30 minuter för att det fyras av skott från Solkanonen som står på området. Avbrottet är till för de som måste transportera iväg sina skotträdda hundar.

Faktum är att avbrottet bara är bra, alla hinner passa på att äta lunch och fixa med lite annat. Och eftersom funktionärerna i Åtvidaberg är synnerligen effektiva så är 30 minuter 30 minuter och inget annat. Tävlingen återupptas som om ingentign hade hänt.

Innan dess hann Luna och husse gå in i agilityklassen och göra ytterligare ett felfritt lopp. Tyvärr hade de lite utsvävningar här och var vilket kostade dem ett par tidsfel.

Jag fick v'nta till efter pausen och styrkt av en förträfflig hamburgare klarade jag i stekande hetta av att ro iland ytterligare en SM-nolla. Vi klämde oss dessutom in på en femteplats, vilket till slut blev en åttondeplats.

Och till min stora glädje så fick vi pris! En stor fin rosett för åttondeplatsen i agilityklassen och en påse foder för insatsen i hoppklassen.

Treligt med arrangörer som ser förbi topp fem i klass 3. Alla klass 3-förare har inte drivor med rosetter. *upplysa* Och även hårt arbetande agilityförare i de nedre regionerna kan behöva en egoboost ibland. Då är det bättre att ha möjligheten att byta in sin rosett mot ett choklad eller annat pris om man nu inte gillar rosetter.

När vi var färdigtävlade för dagen så kunde vi ägna oss helhjärtat åt försäljningen. Den har minsann inte varit lysande kan jag säga, men vi har i alla fall dragit ihop så det täcker sponsringen.

Anledningen kan vara att vi hamnade på en ganska undanskymd plats, och det är väl egentligen det enda som jag är missnöjd med efter helgen.

I sin ovana vid försäljare så har arrangören inte markerat upp var försäljarna skulle stå utan endast bestämt var huvudsponsorerna fick vara. Att de fick en bra plats tycker jag är helt okej, sponsrar man hela klasser så ska man synas. Men för oss andra ska det vara lika villkor.

Vi var på plats ganska sent igår och blev anvisade en plats av tävlingsledaren, men därifrån blev vi bryskt bortkörda ifrån av en annan försäljare. Där skulle minsann den och den stå! Enda lediga platsen var då bortanför hennes eget tält. Det gjorde egentligen ingenting för vår del, men det skulle minsann vara en gång emellan för det hade det vari ifjol och bilen ställde hon så att den skymde oss. Vi var RÄTT irriterade när vi satte upp tälten.

I morse när vi kom så hade hon brett ut sig i den "viktiga" gången och bilen stod vid banans utsläpp och skymde oss i princip helt. När ytterligare föräsljare kom och skulle tränga sig in framför oss så fick husse nog och klampade in till tävlingsledningen. Jag vet inte vad han sa, men vi blev lovade en rätt mycket bättre plats inför morgondagen. Men för hundarnas skull valde vi att avstå. Istället flyttade vi ut tältet en bit så att vi syntes bättre.

Vädret har varit lite ostadigt, mestadels jättevarmt men även regnstänk. Tävlingen var precis klar när det började regna på riktigt. Att sitta ute och äta var inte att tänka på så vi fick käka grillad flintastek inomhus. Det är rätt mysigt att sitta i husvagnen när det regnar, speciellt nu när vi har boat in oss och gjort den hemtrevlig. Men jag var rätt sur över att jag struntat i att ta med något spel. Över middagen funderade vi på möjligheten att skaffa en liten flatscreen som kunde bo i ett skåp när den inte användes. Möjligheterns ska undersökas snarast.

Sysselsättningsproblemet löstes med att husse somnade på soffan och jag fick ägna mig åt att blogga.