Fy fasiken, vad det är tråkigt att åka bil! Jag tänkte i min enfald att det skulle ta kortare tid att åka från Karlstad och hem än hemifrån till Stockholm. Men det verkar det inte göra. Så jag har bestämt mig för att summera vecka som gått.

Semester

Veckan började ju hos världens bästa Tina och hennes familj i Åkersberga och det var som vanligt jättetrevligt. Dock önskade jag att vi hade haft möjlighet att stanna lite längre. Eftersom vi var på besök hos två uppfödare så tog det nästan all tid. Och vad hade jag väntat mig egentligen? Börjar jag väl prata hundar och avel så går det inte att få tyst på mig. Det var i alla fall två väldigt givande möten och jag ser fram emot ett närmare samarbete med dessa två uppfödare.

Samliv

Hm, vadå samliv? Vi har träffats i bilen och i sängen, för övrigt har vi knappt sett röken av varandra. Ett plus är att vi inte har hunnit bråka och skrika på varandra heller, något som är ganska vanligt när vi har semester ihop.

Försäljning

På det hela taget är jag ganska besviken. Så himla mycket jobb jag har lagt ner och så ger det inte mer än så här. Jag kan betala mina fakturor, men mer än så är det inte. Och man kan inte leva på saker bara för att det är kul.

Jag har tagit mig en allvarlig funderare på Hunderian och bestämt att Oskarshamn blir min sista försäljning på ett tag. Hösten kommer att bli jobbig nog även utan Hunderian, så den kommer nog enbart att existera på webben.

Resultaten

Jag kan inte säga annat än att jag är väldigt nöjd. Även om inte alla lopp har gett en plats på prisutdelningen så har nästan samtliga lopp varit bra och vi har hamnat på den övre hälften av resultatlistan. Och om jag inte har rknat helt tokigt så fattas vi en SM-nolla i hoppklass, sedan är vi klara för SM 2009.

Arrangemanget

Jag är full av beundran för arrangören som klarat av denna jättetävling med 2000 starter per dag. Allting har varit supereffektivt, smidigt och alla verkar ha vetat vad det pysslade med.

Och även om det blev väldigt långdraget med prisutdelning på kvällen uppe vid resturangen, så var det ändå rätt mysigt att kunna sitta i gräset med en glass eller något gott att dricka, och för en gångs skull få höra vrål och tjut för dem som placerat sig i topp.

Domare och banor

Jag måste säga att domarna i klass 3 hade överträffat sig själva när det gällde att rita kluriga banor. Ändå var de inte på något sätt omöjliga och jag saknade helt senaste tidens oflytiga hinderpassager. Toppen!

Däremot har en del domare varit onödigt hårda i sina bedömningar och en del domslut har varit rent ut sagt orättvisa.

Speciellt en domares attityd skapade nästa slagsmål under landslagsuttagningen och fick en ung tjej som gjorde sin första start i klass 3 att gråtande springa ut från banan och sedan styrka resterande starter. När tävlingsledningen konfronterade domaren kände denne sig förolämpad och hotade med att åka hem. Då erbjöd sig några andra domare att döma gratis om detta skedde. Tysta applåder från domarkåren alltså.

Nämda domare tyckte inte att man skulle få springa klart vid disk, oavsett vad arrangören bestäm, och ställde sig helt enkelt i vägen för hundar som fortsatte ändå. Vid ett tillfälle fick domaren en bordercollie i smalbenen när den kom utfarande ur en tunnel. En annan hund väjde så häftigt att den fick panikhoppa över ett hinder som den slog i ganska otäckt.

Slutligen

Att Värmlandsveckan är över betyder att det snart är dags att börja jobba igen. Innan dess ska det såklart hända en del trevliga saker, men semestern går obönhörligen mot sitt slut.