Ojsan, idag gäller det att blogga fort för strömmen hotar med att försvinna vilken sekund som helst! Det är riktigt otäckt när det blåser såhär, hela ovanvåningen gungar i byarna. Och så tar vinden i alla fönsterbläck och takplåtar så det knakar. Läskigt!

Idag har det varit första dagen tillbaka på jobbet. Det är inte utan att det tog emot att stänga in hundarna och åka hemifrån. Det är sommarlov ett par veckor till och vi är fortfarande sammanslagna med två andra fritidshem. Men tanken är att vi ska kunna gå in till oss så mycket som möjligt. Och det behövs för vi har massor att göra, min nya kollega och jag. Idag har vi börjat gå igenom lådor och skåp och flytta på en del möbler. Barnen har inte varit många så förhoppningsvis ska vi hinna bli ganska klara innan veckan är slut.

Jag vet inte riktigt vad den som lagt schemat har tänkt på, jag har fått jobba 9-18 idag och så länge jobbar vi aldrig. Men det gick det också.

Någon som tyckte ännu sämre om min långa arbetsdag var Spice. När jag släppte ut henne och Nova från kontoret så kastade hon sig över mig. Tydligen har hon och Nova haft tråkigt idag för ett kvitto, en postpåse och etiketten på ena kudden har fått sätta livet till.

Men det är sådant som förgyller tillvaron, sa Spice.

Tyvärr var de ju tvugna att gå ut och uträtta sina behov också och det tog inte två sekunder innan vi allihopa var genomvåta. Spice hade säkert gladeligen varit ute en stund till, men de andra röstade ner henne och gick med raska steg raka vägen hem.