Tack för alla gratulationer till Rupas placering! Hon hälsar och tackar, dock lite med näsan i vädret. Hon meddelar även att hon ligger överst  på Sheltieklubbens årets-lista för veteranerna...

Inför den avslutande klassen igår så tunnades det ut rejält i startfälten. Många ville inte vänta på sin tur utan körde helt enkelt hem. För vår del spelade det ingen roll, vi hade inget att hämta men ville ändå inte kasta pengarna i sjön genom att inte starta. Och så långt hem har vi faktiskt inte.

Jag startade som nummer 3 med Luse och DET var en upplevelse vill jag lova! Luse har nog tränat en gång i år och det var inte vidare seriöst. Banan var tack och lov väldigt lätt för annars hade vi nog aldrig tagit oss igenom den. I Luses ungdom var bakombyte hennes paradnummer, kanske mest för att man på den tiden aldrig hade hört talas om framförbyte. Men nu kan Luse tydligen inga byten alls. På två ställen var jag tvungen att göra bakombyte och hon vägrade båda gångerna. Sedan fick hon en vägran i slalom också, och då blev vi såklart diskade. Efter slalom var det en raksträcka ut och Luse for förbi mig som en projektil, nästan lika fort som när hon var ung.

Husse och Luna hade en massa krångel och förmodligen var Luna trött i huvudet. Jag minns inte om de blev diskade eller om de kom runt. I så fall fick de en massa fel. Nova var faktiskt jätteduktig om än lite långsam, så vi fick tidsfel.

Dagen avslutades med ett rafflande skiljelopp mellan Martina Ericsson och Scilla och finnen Ville och hans terrier. Martina kapade nästan mer än en sekund från sin föregående tid, men finnen var ändå snabbare och knep certet.

Så var My Dog över för denna gången och vi kunde åka hem. Inga hejdundrande resultat men jag har ändå haft en trevlig helg. När man har varit på mässan i så många timmar så vill man bara hem. Jag orkade inte vänta i kylan på att husses skulle fälla upp Lunas bur i baksätet så jag bestämde mig för att ha Spice i knät på vägen hem och då fick Luna dela bur med Nova. Husse var lite nervös för att det skulle bli bråk men hundarna sov som stockar hela vägen hem.

Vägen var bra och det tog inte alls lång tid att åka hem. Vi bara bar in alla grejjorna och satte dem i hallen, packat upp har vi gjort idag. Jag var vrålhungrig när vi kom hem och jag åt min sista Ceasarmacka med andakt och sedan kröp jag ner i sängen.

Idag har vi bara slappat framför TV:n, fixat lite smått mellan varven och kelat med hundarna. I morgon ska jag jobba och sedan är jag ledig i fyra dagar innan allvaret börjar. Då ska det bli förändring i mtt liv.