Jag har en olustig känsla i min mage. Jag vet inte vad det beror på men det känns inte bra. På sista tiden har jag funderat väldigt mycket över mitt liv, familj, vänner och bekanta. Hur ska mitt liv se ut och vad vill jag? Jag kan inte låta bli att undra om även andra människor brottas med sådana funderingar.
Och så är det det där med barn. Jag kan enkelt konstatera att utan barn är man utestängd från väldigt mycket. Fast att vi gärna umgås med andra par som har barn så får man aldrig riktigt vara med just för att man inte har några egna. Utan barn är det tydligen inte tillåtet att följa med till Skånes Djurpark eller Liseberg.
När jag tittar mig i speglen så blir jag bara trött. Jag ser ju inte ens trevlig ut!
Och detta förbaskade hår! Fullkomligt oregerligt oavsett vilken frisör jag går till. Just nu funderar jag på om det inte är dags att klippa av alltihopa. Problemet är att det måste vara superkort, annars ser det ut som om jag har en pälsmössa på mig. Och ingen vill gå runt med pälsmössa. Superkort gör sig olyckligtvis inte till en gigantisk dubbelhaka och elefanthals. Har förgäves letat efter ett foto så att ni kan få se vad jag menar. Tydligen är jag alldeles för ful för att få vara med på bild, för det finns knappast några foton på mig. Kanske lika bra det när jag tänker efter.
Telefonen ringer ofta i Dårpippiland. Men det är alltid någon som vill nåt. Och det är ju bra att man vill nåt när man ringer, annars är det ju ganska meningslöst att slösa pengar på ett samtal. Ingen ringer någonsin hit bara för att säga hej.
Många tror nog att allt som existerar i mitt huvud är hundar. Ack, vad fel de har! Det existerar även lite agility och avel där inne. Och så drömmer jag om att resa. Jag skulle vilja resa bort med min familj, men de har som vana att åka utan mig. Så nu får jag nog resa själv. Förhoppningsvis kan vi åka riktigt långt nästa sommar. Hoppas...
Idag har jag konstaterat att vår sommar är väldigt ledig. Ovanligt ledig. Så vem vet, vi kanske slinker iväg på någon liten restresa. Alla frivilliga hundvakter anmäler sig via mail.
Nu ska jag gå till jobbet. Inte ens det är roligt. Usch, vilken gräslig dag!
Annika
26 maj 2009 13:20
Jodå, det är klart att vi andra brottas med precis samma tankar, vi är bara inte kaxiga/uppriktiga nog att erkänna det..
Ni får GÄRNA följa med oss på utflykter sen i framtiden när vi kommer att göra alla dessa "barnutflykter" ;-D
Vår sommar kommer förvisso knappast att vara ledig som sådan men eftersom vi "bara" lär vara hemma i vårt lilla hus (får tills vidare leva på minnet av våra tidigare resor..), hjälper vi givetvis gärna till om vi kan! :-)
Hoppas din eftermiddag blev bättre än förmiddagen & att solen tittade fram även på dig, åtminstone litegran... :-)
Kram
http://www.clerselius.se
Anne
26 maj 2009 13:30
Jag tror alla människor brottas med de dom tankarna. Ångest över att inte va "bra" nog. Eller att se bra... Man tror att dagens samhälle vill en sak men jag tror de e människan i sig som stoppar vad man själv vill, just för att man är rädd för vad folk ska tro/tycka om en... Jag är en frivillig hundpassare till Rumpan o gänget!
http://www.ingemanslandet.blogg.se
svärmor
26 maj 2009 14:48
Hej Linda !
Jag har massor av kort på dig, det är bara att säga till så kan du få hur många som helst. Och vet du vad ? Jag åker gärna med dig till Liseberg, för jag tycker att vi hade jätte trevligt sist. Kram
Lena (Schippe)
26 maj 2009 17:02
Oj vad jag känner igen de där tankarna.. Typiskt kvinnliga tankar!! //Kram
Sara
26 maj 2009 19:23
Till Lisberg åker vi mer än gärna, tycker minsann att vi hade riktigt roligt där! eller Tivoli (utana alla baarn!) ;)
Men bara säg till i sommar, så kommer jag o Jimmie mer än gärna upp eller får ni gärna komma ner..
Men hundpassare kan vi me vara ;)
http://lunaqueen.blogg.se
Lottie
26 maj 2009 20:51
Hejsan!
Hade du bara kunnat dela med dig lite av lockarna... hur tråkigt är det inte att inse att det lilla självfallet man har lätt kan fönas bort och därefter blir håret...platt!!!
Jag vägrar tro att jag ser likadan ut i verkligheten som på bild... det finns inte! Kameran ljuger definitivt!!
När det gäller utflykter så brukar de stora barnen (läs: männen) roa sig mer än de små. Ett stort barn har du i alla fall (Magnus kommer nog att slå i hjäl mig nu *S*) Tyvärr får du betala liter mer i inträde...
Kram Lottie
Tina
27 maj 2009 06:26
Mmmm....såndana tankar har man ibland.
Just nu har jag valt hunderiet, jag har inte semester om det inte gäller hundar och agility.
Åka utomlands(som jag för övrigt är ointresserad i) är uteslutet.
Jag anser att om jag inte är omtyckt för den jag är, oavsett hur jag ser ut eller vilka kläder jag har, så får den vänskapen vara.
Åk till en frisör och låt de göra vad de vill.Brukar bli bra. Och överraskande.
Par med barn/utan barn är samma förhållande som singel/par vänner.
Oftast e man inte påtänkt.
POSITIVA!!! tankar nu.. se fram mot flytten...nu får ni ert hus.
Ses i helgen
Terrieristmatten
27 maj 2009 17:05
jag drömde oxå om att åka utomlands, Sen köpte jag hus ... :-) Blev du gladare nu :-))
Skriv en bok... ;-)
tina och nixapixa o nayabaja
27 maj 2009 23:24
Hörru skånetösen... det är drygt att ha dessa tankar men det är skönt att få skriva av sig...
Du är en härligt engagerad skånebrud som har så mcyket att ge att andra nog inte hinner med :o) Hur många har så många järn i elden som du har ???
vi har bekanta i Australien som valt jobb, och segelbåt framför barn. Och de njuter av livet och båten...
Av alla faser i livet ser jag nu fram emot att barnen 12, 15 o 17 ska bli utflugna och vi bli ensamma i huset me vovarna... Ingen bra dröm, det kommer att ta tid... samt att små barn innebär små bekymmer och stora barn...
Kramar i massor tossiga du!!!
http://nixxa.bloggagratis.se
Linda H
28 maj 2009 20:43
Hej Linda!
För att muntra upp dig lite så kan du ju tänka på hur misslyckad JAG känner mig, som varken har barn, man eller hus... Eller ens husvagn! ;)
Nejdå, du är inte alls ensam om att deppa ihop ibland. Jag har gjort det mååånga gånger. Och man får lov att göra det ibland också tycker jag. Om man funderar en liten stund brukar man till slut komma fram till att man har det rätt bra ändå, bara man slutar jämföra sig med alla andra...
Chin up!!
Kram, Linda.
http://lindahallum.blogspot.com