Ja, ni som har följt SM på nätet vet redan att det inte blev någon medlaj till Dårpippiland. Det blev inte ens en placering. Vi hade verkligen alla odds på vår sida men i vanlig ordning så ville ödet annorlunda.

Banan var verkligen jätterolig och jag så fram emot att få spring den. Visst det fanns svårigheter, sånt som jag ofta tänker att jag borde träna på men som aldrig blir av. När det kommer till kritan så brukar jag klara det men jag gruvar mig alltid för dessa passager. Min största fasa var att det skulle ligga en tunnel under nergången på balansen så att jag inte skulle hinna fram och hjälpa Nova med hennes urusla kontaktfält. Jag blev bönhörd - ingen tunnel under nergången men väl under uppgången.

Tyvärr om jag aldrig så långt att jag vare sig behövde oroa mig för kontaktfält eller tunnlar under balansen. För efter hinder 6 tyckte Nova att jag sa "tunnel-tunnel-tunnel" när jag i själva verket sa "Nov-Nov-Nov" med arg röst samtidigt som jag svängde för glatta livet. Slutsatsen är att min hund behöver hörapparat. Jag trodde först att jag hade varit otydlig men filmen talar sitt tydliga språk; Nova struntar fullkomligt i mig och störtar in i tunneln på egen hand. Och det grämer mig för hon gick så j*vla bra!

Husse och Luna hade verkligen slagläge. Från 6:e plats hade de egentligen bara en promend upp på pallen. Men precis som ifjol pallade inte husse trycket och tappade bort sin hund mitt i banan. Utan hjälp fortsatte Luna på egen hand, tyvärr till fel hinder. Innan dess hade de fått en vägran på balansen när husse mycket snyggt stoppade Luna och rätade upp henne för att undvika tunneln. De stod båda där och glodde på balansen i flera sekunder och då får man oundvikligen en vägran. Så kanske borde husse tagit en Valium innan start. Han berättade sedan att han efter banvandringen hade blivit alldeles illamående och frånvarande (läs svimfärdig) och inte riktigt kunnat hålla ihop det.

En som däremot kunde hålla ihop det var klubbkompisen Agneta med Zingo. Hon trodde knappt sina ögon när ledaren och tidigare SM-vinnaren tappade bort sin pudel och blev diskad. Och då stod det klart att Agneta tagit guld. Eva och Maja var i vanlig ordning kalla som fiskpinnar och knep "lätt" guldet i small.

Förutom att titta på resterande klasser återstod lite shopping. Rupa fick ett silverfärgat prinsesshalsband med strasskronor på, Nova fick ett svart läderhalsband översållat med strass och Spice fick en rosa flamingo. Jag har inte visat henne den ännu men jag är övertygad om att hon kommer att älska den. Frågan är bara hur vi ska kunna hindra Luse från att lägga beslag på den.

Trots helgens fiasko så är jag laddat till tänderna - jag SKA till SM nästa år! "In med hunden imål" bara.

 

Mia och Agility Vilda

15 juni 2009 11:33

Bra kämpat!!!

Klart att ni ska ta er till SM nästa år, kanske med Spice?

http://agilityvilda.blogspot.com

 

Mari

15 juni 2009 13:03

Ni kämpade på bra i helgen, och se, ni kom ju runt i lördags! Nu är det nya tag som gäller, för visst ses vi i Karlstad 18-20/6 2010?!

Kram Mari och Obbla

http://www.slimminge.nu/klockaregarden

 

Anki/Dumle

15 juni 2009 13:55

Rätt inställning!! Bara att kämpa på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra helgen var vi på FitDog-läger. Det började redan på fredagen med en föreläsning om balansbollsträning. Väldigt bra för mig som precis har börjat lite. För att slippa åka fram och tillbaka så tog vi in på hotell och som vanligt så var det ett äv...

Förra helgen var Steppa, Skrutt och jag på uttag till WAO i Kinnaredshallen. Vi bodde på hotell i Jönköping med trevligt sällskap och god mat. World Agility Open går i Holland i maj. Förutom vanliga agility- och hoppklasser så tävlar man även i sno...

Det har varit dött i bloggen sedan årsskiftet. Dels har det inte hänt så mycket och dels så känns det som om bloggens funktion har spelat ut sin roll. Den är meckig att uppdatera och lite svårhanterad. Men samtidigt vill jag inte göra mig av med den....

Året 2017 är snart till ända och jag tycker att det är svårt att skriva en årskrönika just i år. Det har hänt så mycket både positivt och negativt och det går liksom inte att skriva ner allt. Men det jag tar med mig från 2017 är hur oändligt tacksam ...

Det har inte varit mycket bloggande här på sistone. Det har varit mycket med både jobb, hundar, kurser och julstök. Planen var att fylla bloggen med underbara bilder och roliga texter om våra valpkullar men tyvärr blev det platt fall. Yippie födde i ...