Om vårt galna liv i Dårpippiland

Alla inlägg den 26 juli 2009

Av Linda - 26 juli 2009 20:57


Besvikelse. Med ett enda ord kan jag beskriva två dagars tävlande. Efter tredjeplatsen i Cupen på fredagen så inbillade jag mig att vi var på G. Men icke!

Lördagens lopp minns jag inte så mycket av mer än att Spice kom 9:a i agilityklassen och fick sin första SM-pinne. Glädjen förtogs av att domaren dömde fem fel på A-hindret trot att hon var nere. Flera hundar råkade ut för samma sak. Utom Mascot. Han missade minsann också kontaktfältet på A-hindret, men fick ingen femma. För vår del spelade det ingen roll, utan fel hade vi "bara" kommit 6:a. Utanför certplats men fortfarande en SM-pinne. Men det retar mig för det var ett sånt himla fint lopp.

Nova hmnade lite längre ner i listan eftersom vi åter igen lekte mormors lilla kråka när jag tappade bort henne efter en lång tunnel under balansen. Den här gången hade jag inte tur utan fick en vägran som tack för besväret. Dessutom blev det tidsfel eftersom det tog lite tid att hitta varandra.

Luna hade ett kanonlopp på gång men blev diskad när föraren vände för snävt och blockerade hindret Luna just skulle hoppa. Så hon tog det baklänges och blev diskad.


I hoppklassen gjorde Spice en fin nolla och hamnade precis utanför pinnplats. Både Luna och Nova fick fel och hamnade betydligt längre ner. Banan har jag inget minne av så därför kan jag inte säga var det blev fel.


På söndagen vaknade jag med ont i halsen och huvudet. En bekant till oss var rejält dålig under veckan, men vi umgicks ändå för jag brukar inte bli sjuk. Husse blev dålig bara någon dag senare och på söndagen var det alltså min tur. Men eftersom endast döden håller mig från agilitybanan så var det inte ens snack om att inte starta. Fast det kändes att huvudet inte var med.


Agilityklassen var löjligt lätt och jag kunde inte låta bli att fråga mig vad jag hade missat. Jag startade i slutet av klassen och hade möjlighet att titta. Nollorna var inte många och felen kom i spridda skurar, mestadels missade kontaktfält eller diskningar. Efter A-hindret låg en böjd tunnel där man skulle ta den bortre ingången, och det var en del som dök in i den närmaste.

Jag startade först med Nova och satsade järnet! Hon gick så himla fint och jag förstod på hejaropen att vi hade en bra tid på gång. precis när Nova ska lämna A-hindret tvekar jag en tusendels sekund. Vilken tunnelingång var det nu då??! Jag hinner vrida mig någon millimeter åt fel håll och Nova sitter i fel hål som en smäck. Det var bara att bita i det sura äpplet och intala sig att man har en chans till.

Med Spice var jag taggad som sjutton; jag planerade att vinna. Och vid A-hindret tänkte jag kliva ut framför henne och tvinga henne att ta rätt tunnelhål. Vilket lopp hon gjorde! Ända fram till tunneln. Där struntade hon i mig totalt och diskade sig på samma sätt som Nova. Jag trodde faktiskt att jag skulle börja lipa. Jag hade varit SÅ nära!


Hoppklassen var svår. Det var bara en massa utom hindren och threadlar och fel tunnelingångar för hela slanten. Det fanns en miljon olika handlingsmöjligheter och ingen kändes riktigt bra. Till slut fick faktiskt be husse om råd. Trots det var jag inte säker och precis innan min start stod jag och funderade intensivt på om jag inte skulle välja en annan variant i alla fall.  Då höll Spice på att rycka kopplet ur händerna på mig och vrålade argt. Bredvid mig står en tant med en terriergrunka. Instinktivt halar jag in min hund ytterligare och tar ett par steg åt sidan för att få vara ifred. Och tanten följer efter.

- Det där är ingen bra idé, säger jag och vänder mig bort

- Det gör väl inget, jag vill fråga dig en sak.

- Men min hund slåss, säger jag.

- Jag vill bara fråga dig en sak, säger tanten barskt och spänner ögonen i mig.

Samtidigt hör jag hur inroparen försöker få kontakt med mig. Nu är jag RIKTIGT stressad. Uppenbarligen är det snart jag och jag har inte funderat klart på hur jag ska handla.

- Men jag VILL FRÅGA dig om en sak, framhärdar tanten samtidigt som hon kommer närmare. Jag håller nu så hårt i Spice att hon halvhänger i kopplet och vrålskäller med fradgan flygande ut munnen. Jag förstår henne, för nu är jag också förbannad.

- Min hund tycker INTE om andra hundar när hon ska starta, fräser jag argt och stegar därifrån.

Tanten glor surt på mig och jag riktigt hör vad hon tänker om snorkiga klass 3-förare.

Hela mellanspelet tog max 10-15 sekunder, men det var tillräckligt för att få mig fullkomligt ur balans.

Fem hinder klarade vi innan Spice i ett byte for iväg flera meter och tog en tunnel en bra bit därifrån. Så jag tog Pirayan under armen och lämnade banan, det fanns liksom ingen vits med att fortsätta.


Nova tog sig runt felfritt, även om det var på håret. Jag upptäckte att jag nog måste lära Nova att dra rakt fram på egen hand och inte svänga mot mig så fort jag halkar efter. Det är andra gången på kort tid som det händer. Denna gången rädade jag det hela genom att för första gången i mitt liv använda ordet NEJ på banan.


Ja, så på det hela taget var Snapphanefejden en besvikelse. Fast tävlingen bjöd ju såklart på guldkorn. Mina egna hundar har på det stora hela skött sig bra även om resultaten har uteblivit. Men framför allt så ha våra elever överträffat sig själva och både placerat sig, tagit pinnar och blivit uppflyttade. Stort grattis till er alla!


Här är i alla fall jag och Spice gladast av alla pristagarna!

 


Fotograf: Mia Agrell






Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards