Om vårt galna liv i Dårpippiland

Alla inlägg under oktober 2009

Av Linda - 26 oktober 2009 16:34


Alla turer kring Novas parning hade gjort att jag nästan glömt bort att jag och Spice skulle gå kurs hela helgen. När man har hållit på att arbeta länge med något, som arrangemanget kring en kurs, så känns det nästan lite blaha när man väl är där. Jag var faktiskt inte vidare på topp när vi drog igång.


Stället vi till slut hade fått lov att hyra var alldeles perfekt. Vi började inomhus i det kombinerade köket/lektionssalen. En efter en kom deltagarna ut från toaletten och var helt förundrade över doftljusen där inne. Agilityförare är inte bortskämda med doftljus och mjukt toalettpapper, det brukar vara mörka bajjamajjor som gäller.

Efter presentationen var det dags att jobba. Vi fick börja med att springa en agilitybana så att Annica fick se hur långt vi hade kommit. Sedan gick hon snabbt igenom förberedande av sväng och så fick vi jobba med starten. För min del gick det sådär, jag är så väldigt medveten om att jag inte har tränat speciellt seriöst de senaste månaderna.

När vi sedan gick vidare till nästa sektion av banan så fick vi jobba vidare med starten själva. Efter det följde teknikträning och olika ingångar i slalom. Jag fick förklaringen till varför Spice slalom är så "långam" och varför hon ibland ramlar ur första porten. och så fick jag tips om hur jag kan prova om enbensteknik kan passa henne bättre. Så det ska vi pula lite med i vinter.

Sist jobbade vi med fart kontra kontrollerade svängar. Precis som i den första övningen så hade jag svårt att få till det. Vår styrka har alltid varit att jag kan skicka iväg Spice väldigt lång på egen hand medan jag förflyttar mig. Visserligen på bekostnad av bra svängar, men ändå. Nu ville Annica att jag skulle engagera mig mer och jobba vidare i rätt riktning fast att jag upplevde att jag hade tappat kontrollen. Jag kände mig väldigt otillräcklig när vi avslutade dagen.


På söndagen började vi med kontaktfälten. Kombinationen bestod av balansbom, A-hinder och gunga direkt efter varandra. Först pratade Annica om hur hon tränar kontaktfält och hur man får hundarna att gilla dem. Tydligen är det aldrig för sent att lära om, så jag tror jag ska jobba lite med Nova i vinter. Kanske är det precis vad som behövs för att ta de sista certen.

Spice fick mycket beröm för sina kontaktfält och jag fick ett par små tips för hur jag ska finslipa och lägga upp arbetet kring svårare kontaktfält med tunnel under och snäva svängar direkt efter.


Efter kontaktfälten körde vi en jätterolig handlingsövning. Annica bestämde vilka byten vi skulle göra och var. Jag ska verkligen ta och använda den i mina egna kurser. För min del var det en riktig egoboost och vi fick mycket beröm. Jag fick även en uppmaning som jag känner att jag vill fundera ett tag på. Kanske gör jag något åt den i år, kanske väntar jag till nästa år...


Vi avslutade dagen med en hoppklassbana. Den delades i två delar och alla jobbade först med del ett. Spice gjorde en riktig skummis och hoppade rakt upp i sargen istället för att svänga in i en tunnel som jag bad henne om. Husse har filmat det och jag ska se om jag kan lägga ut filmen i bloggen.

Efteråt fick man välja om man ville köra del två eller ta hela banan i ett svep. Jag kunde såklart inte motstå utmaningen utan körde hela banan.


Efteråt samlades vi och pratade om helgen och jag blev bara så trött! Jag satt med Spice i famnen och slumrade nästan till.

Alla var i alla fall otroligt nöjda och vill att Annica kommer tillbaka snart. Vi får väl se om vi kan ordna det.


  

Av Linda - 26 oktober 2009 15:50


Ibland blir inte saker riktigt som man tänkt sig. Speciellt inte om man bor i Dårpippiland. Så därför borde jag inte vara förvånad. Och det blev jag inte heller.

När beslutet väl var fattat, att jag skulle para Nova en sista gång, då började det krångla. Att få ledigt från jobbet, att ordna vikarier, planera kurser så att husse kunde hålla dem själv, packa, fixa, förbereda...

Och själva resan ska vi inte prata om. Vinterdäck på och tanken full. Strulande centrallås som gör att man inte alltid kan öppna bakluckan när man vill. Och när den väl är öppen så ramlar den ner i huvudet på en så att man ser stjärnor.

Inte kom jag iväg i tid och resan gick till en början ganska bra. Jag stannade till i min gamla hemstad, Jönköping, för att käka lunch och handla ett täcke till Miza. Det blev två stycken, ett termotäcke och en stickekofta.Båda i rosa såklart.

Bensinen räckte inte hela vägen som det var planerat och jag fick stanna och tanka innan Stockholm. Jag har aldrig kört i Stockholm på egen hand och jag gör helst inte om det. Jag anlände lagom till rusningen började och sedan kallsvettades jag konstant i 45 minuter. För stockholmarna kan inte köra bil. Och vägarna är inte anpassade för så mycket traffik. Till slut var jag igenom och kunde dra vidare till Åkersberga och börja leta upp mitt boende. Klockan började bli mycket och jag var tvungen att checka in och vi hade inte bestämt tid när jag skulle vara hos hanen. Så jag kände mig lite pressad. Incheckningen gick snabbt och jag kunde åka tillbaka samma håll som jag nyss kommit och med andan i halsen sladda in på Kennel Sunny-Hill's. Som vanligt dröjde det inte länge förrän munnarna började gå och vi nästan hade glömt bort varför jag kommit. Miza fick träffa sin bror och sedan drog racet igång. Nova blev parad så småningom och efter lite middag återvände jag till vandrarhemmet, ganska sent.


Dagen därpå sov vi ganska länge, Nova i min säng och Miza på sin fäll iförd stickekoftan. Hon var jätteduktig och hade inte gjort inne på hela natten. Jag matade hundarna och vi tog en promenad runt området som låg ända nere vid havet.

Efter en snabb frukost åkte vi tillbaka till hanen och där råkade vi sedan bli kvar hela dagen. Vi pratade hund och avel såklart och jag fick titta på olika hundar. På eftermiddagen åkte vi till en djuraffär och efteråt åkte jag vidare till världens bästa Tina och Nixxa för en snabbvisit. Miza och Naya fattade genast tycke för varandra och lekte så det stod härliga till.

Vi återvände till Sunny-Hill's å kvällen för middag och mer hundsnack. Av någon konstig anledning så åkte jag inte därifrån förrän långt efter midnatt...


På fredagen var jag tvungen att checka ut från rummet vid tio. Vi sov länge och jag struntade i frukosten. Efter en promenad packade vi och gjorde iordning bilen för ett sista besök hos hanen och vidare färd mot Skåne. På väg ut ur Åkersberga besökte vi ett köpcentra där jag handlade lite lunch och proviant.

Efter att att ätit lunch och pratat mera hund så fick Nova träffa hanen en sista gång. Nu tyckte Nova att det fick räcka och gav honom ett rejält tjuvnyp.


Jag hade räknat med att komma iväg senast två, men nu blev klockan istället fyra. Så jag hamnade i rusningstraffiken igen. Suck! Och det gäller minsann att ha tungan rätt i mun. Jag vet inte hur många "olyckor" jag fick köra runt om.

Resan hem gick bra och vi stannade två gånger på vägen för mat och bensin. Strax efter tio rullade jag in på uppfarten och äventyret var över för den här gången.


Så nu väntar vi med spänningen på att få se vad som finns där inne i Novas mage. Hanen heter Lundecock's Zound of Sweden och valparna beräknas födas till jul.


  

Av Linda - 18 oktober 2009 17:49


Ja, denna helgen har vi varit "lediga". Himla skönt att inte behöva åka iväg någonstans. Men tro inte att vi var sysslolösa för det! Näpp, för som någon sa så är man aldrig ledig när man har hus. I torsdags var mamman med de gröna fingrarna här och begrundade resterna av min trädgård. Eftersom vi inte har haft någon fungerande vattenutkastare och jag inte orkat vattna allt för hand, så har trädgården sett lite si och så ut. Och så är det ju allt förbannat ogräs också som jag inte hunnit med. Nu när allting börjar vissna och ruttna så ser trädgården verkligen bedrövlig ut. Planerna för nästa år är givetvis stora och många så jag fick ta mamma till hjälp för att strukturera upp och skjuta på en del göromål till våren. Det som var mest akut var att få ner alla de lökar som jag i ett hysteriskt anfall av energi inhandlade för några veckor sedan.


Igår bytte duktiga husse däck på alla bilarna och såg till att de blev i topptrim inför vintern. Stackars Volvon tömdes på alla bra-att-ha-prylar och städades grundligt invändigt. Jag riktigt såg hur den lättade flera kilo. Medan husse pysslade med sådant så tog jag hand om vårt hem samt lite pappersarbete. Vi har två kurser nästa vecka och så arrangerar vi kurs för Annica Aller hela nästa helg. Och jag är inte hemma på "hela" veckan. För jag har trots allt, efter mycket stötande och blötande, bestämt mig för att åka och para. Och till Stockholm åker man inte över en dag sådär, onsdag till fredag kommer jag att vara borta.

Det var medlemsmöte på klubben under eftermiddagen men det fick husse åka på själv. Jag var inte klar med mina göromål och tyckte inte att det fanns anledning att vara borta båda två då. Och så kände jag att jag behövde lite tid för mig själv.

På kvällen var vi sedan hos min syster och hennes familj och käkade. Väldigt trevligt och jag hoppas vi får möjlighet att göra om det snart. Hennes underbara barn är väldigt trevliga att vara moster åt.


Det blev lite gott att dricka igår och jag blev nog faktiskt lite på lyset. Så det blev en sen morgon idag. Slö frukost framför TV:n, när hade jag det senast?

Vi hade tid hos fotografen idag, Happy Dogs var på sitt årliga besök på Bialitt. Efter ett svettigt besök där så åkte vi hem och tog tag i trädgården. Äntligen!

I rabatten intill planket stod en sån där grön vågig plastremsa som ska tjäna som avgräsning mellan rabatt och gräsmatta. Den stod istället intill planket för att hindra jorden från att rinna ut på andra sidan och in i carporten. Den hade definitivt sett sina bästa dagar och så fort jag krattade så lossnade stora bitar. Miza tycker att de är jättekul och tuggar gärna på dem och jag är livrädd att de ska fastna i hennes lilla mazarinmage.

På andra sidan huset, i en annan rabatt, låg helt omotiverat en rad med tråkiga cementplattor. Gissa var de är nu?

Den gröna plastremsan är ett minne blott och istället står plattorna snyggt och prydligt på högkant intill planket längs hela rabatten. Så himla skönt att det äntligen är gjort!


Sista av allt petade jag ner all lökarna. Jag har aldrig planterat lökar men jag hade föreställt mig att man grävde en grop och tippade i påsen innehåll. Men så fick man tydligen inte göra. Varje lök skulle bo i en egen grop med bra avstånd till nästa lök. Jag hade trott att jag skulle ha för lite lökar. Nu visste jag istället inte var jag skulle göra av all lök. Jag försökte visualisera all blomterprakt, men det gick sådär. Det är bara till att hoppas att jag inte råkar gräva upp dem till våren eller att Spice hittar dem innan dess. För vem kan vara utan rosa/röda tulpaner, rosa vårlök, allium och svarta tulpaner?



  




  




























Av Linda - 18 oktober 2009 17:48


Hurra för världens bästa Nixxa som fyller 4 år idag!

 

Nixxa  

Av Linda - 12 oktober 2009 23:16

Idag har Nova löpt i sju dagar. Och imorgon måste jag bestämma mig för om jag ska para eller inte. Jag måste hinna ordna med boende, tjänstledigt och vikarier.

Jag har hela tiden varit inställd på att låta Nova få en sista kull och har väntat ett helt år för en lämplig tidpunkt. Nu när den har kommit så vet jag inte om det är så lämpligt ändå.

Det är lågkonjunktur i Sverige och det märks minsann på Sheltieklubbens valphänvisning och Blocket. Kennlar som i normala fall har årslånga köer sitter nu med valpar de inte kan bli av med. Och för några år sedan räknades man inte som seriös om man valde att sälja via Blocket. Nu hittar man både ett och annat namn där som får en att tappa hakan.

Jag har ingen som står i kö för en valp efter Nova. Spice och Sol ska paras till nästa år och där kan jag sälja i alla fall tio valpar. Vad gör jag om jag parar och ingen vill köpa? Då har jag kanske helt plötsligt 8-10 hundar i huset. Det går ju liksom bara inte!


Nej, jag vet verkligen inte hur jag ska göra.

Av Linda - 4 oktober 2009 22:05


Idag gällde det! Sista deltävlingen i klubbmästerskapet. Trots att vi inte varit med på alla tävlingar så låg Nova på 2:a plats efter SM-vinnaren Agneta och Zingo, endast 6 poäng efter. En fjuttig poäng efter oss låg Ivan och Zaga. Spice har verkligen gjort en helt fantastisk säsong och låg på 5:e plats. Så spänningen låg i luften? Skulle någon klara av att ta Zingo och skulle jag få behålla min andraplats?


Vädret har inte varit bättre idag än det var igår och jag undrade hur många som egentligen skulle komma på klubbtävlingen. Men det kom en hel del, speciellt i medium. Spänningen ökades på ytterligare av att Agneta inte själv skulle springa med Zingo utan lämnat honom till Eva Leandersson. På tävling har Eva gjort jättebra lopp med Zingo men skulle hon bruka allvar nu när det bara var klubbtävling?


Hoppklassen var enkel och byggde på fart. Det blev många nollor och snabbast vann. Spice gick jättefint och slutade 2:a. Nova däremot  virrade till det och höll på att diska sig och det kostade ett par sekunder att reda ut det. Hon slutade 4:a, efter Ivan och Zaga som då åt upp den ledning vi hade.


Agilityklassen var hemsk. Den var som en trea fast med märkliga avstånd. Värst av allt var tunnel under A-hindret. Vid ena passagen skulle man direkt upp på A-hindret efteråt och i nästa passage skulle hunden ta A-hindret och sedan hitta rätt in i slalom.

Spice skötte sig så snyggt att vi fick stående ovationer. Och så vann vi också klassen. Spice fixade svårigheterna vid tunneln så galant att jag planerade att göra likadant med Nova. Jag hade fördelen av att starta sist och kunde gå på de andras resultat. Ivan och Zaga diskade sig och jag behövde bara at mig runt för att säkra 2:aplatsen. Till mitt stora förtret gick Eva och Zingo felfritt och jag skulle bli tvungen att försöka slå den för att kunna vinna.

Allt flöt på som det skulle ända till vi kom till tunneln under A-hindret. Nova hörde fel och trodde jag sa LÅNGEN istället för TUNNEL.  Fast jag förstår inte varför eftersom jag aldrig säger lången.


Zingo vann klassen och därmed klubbmästerkskapet. Vem som blev tvåa vet vi inte. Ivan och jag har nämligen lika många poäng och det står inte i reglerna hur man gör då. Vi ska se över reglerna på medlemsmötet om två veckor så då vet vi svaret.

Tittar man på antalet vinster över den andre så vinner jag. Tittar man på högst noterad poäng så vinner jag ändå. Beslutas det att vi ska dela på äran så förlorar jag. Jag gillar nämligen inte att dela.


Av Linda - 4 oktober 2009 21:36


Jag har aldrig så intensivt önskat att jag hade kunnat strunta i en tävling som jag önskade i morse. Det är klart, om jag VERKLIGEN ville, så hade jag ju kunnat stanna hemma.

Men:

A. Det var ju inte så långt att köra

B. De körde storleksklasserna separat. Springa sina lopp och sedan åka hem. Najs!

C. Det var ju faktiskt sista tävlingen för i år

D. Det var ju troligtvis sista chansen att ta den där agilitypinnen


Med dessa fyra ypperliga argument FÖR så kunde jag bara hitta ett som var MOT - vädret! Jag menar, vilken normal människa åker och tävlar agility i storm och regn som faller på tvären? Jo, vi! Och är ju liksom inte första gången heller. Vem minns inte Skurup ifjol? Det var vid ungefär samma tidpunkt om jag inte minns fel.


Vi brydde oss inte om att sätta upp tält eller ta ut några hundar. De hade det både varmare och bekvämare i bilen. Vad oss anbelangar så hade vi det vare sig varmt eller bekvämt. Men vi överlevde.


Hoppklass 3

Rolig bana med ett slut som krävde en förare som var lite med. Inget svårt, men när hundradelarna räknas så gäller det att vara nära och ha tajta svängar. Helt klart min svaghet. Att vara på rätt ställe när jag måste.

Fast just den här gången så förvånade jag mig själv. För jag lyckades hinna precis dit jag skulle och genomföra min handling på ett bra sätt.

Spice Pirayansson är sannerligen en ojämn hund. Ojämn men briljant. Just i hoppklassen var hon briljant och visade att hon kan svänga snävt om hon bara vill.

Nova gjorde också sitt bästa även om jag tyckte att hon var lite långsam. Två bra nollor räckte till en sjunde respektive åttonde plats. Gissa hur många pinnar de delade ut? Alla som gissar på 7 st har fel. Alla som gissar på 8 st har fel. Alla som gissar på 6 st har rätt. Min otur håller alltså i sig och jag hade inte marginalerna på min sida. Nova är redan SM-klar i hopp, men Spice kunde gott ha fått en pinne.


Agilityklass 3

Bra flytig bana där det gällde att jobba hela tiden. Återigen förvånade jag mig själv genom att vara placerad där jag hade tänkt. Nästa hela tiden.

Spice var mindre briljant i detta loppet och klarade exakt 4 hinder. Hinder 5 var en tunnel där man skulle ta fel ingång. Gissa vilken Spice tog?

När jag startade med Nova var jag nervös. Nu eller aldrig liksom. Tunneln säkrade jag upp genom att springa som sjutton och göra ett framförbyte. Kontaktfältet på balansen satt. Efter A-hindret höll jag på att sätta hjärtat i halsen när Nova missförstod mig och hoppade ett hinder på diagonalen istället för att bara svänga runt hinderstödet och komma tillbaka. I ett hisnande ögonblick trodde jag att hon skulle hoppa tillbaka men rent automatiskt hade jag bytt hand och visade rätt väg. Som tur var så fann jag mig och sprang vidare och vi klarade oss imål på noll fel.

Tyvärr så kom Nova 8:a igen och endast sex pinnar delades ut.


Husse sprang förresten själv med Luna och de gjorde två fina felfria lopp. Fast i agilityklassen fick han nästan publiken att svimma. Vid näst sista hindret ramlade han på den ojämna marken och Luna stannade. Jag var säker på att det blev en vägran, men det klarade sig. Tyvärr rann tiden iväg, men alla var mest oroade för husses knä.


Så var tävlingsåret slut för den här gången och vi var fullkomligt genomblöta. Vi gick in i klubbstugan och bytte om och drack lite kaffe. Sedan sa vi hejdå och god jul till alla och åkte till Stoff & Stil. Jag har velat åka dit hur länge som helst men aldrig fått möjlighet. Min stackars kreativa hjärna slog fullkomligt bakut när jag klev in i detta inspirationspalats. Nu tror ni säkert att jag handlade för en hel förmögenhet? Det gjorde jag inte. Jag kände att jag bara var tvungen att åka hem och smälta allt jag sett för att återvända vid ett annat tillfälle med en mera nykter syn på saker och ting.


Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards