Om vårt galna liv i Dårpippiland

Alla inlägg under april 2010

Av Linda - 25 april 2010 19:02


Så är den igång igen - jakten på SM-pinnarna.

Idag har jag varit i Kristianstad och tävlat lag. Jag skulle egentligen inte tävla lag i år eftersom Dårpippiland upplöses efter SM. Men vad svarar man när ett av Sveriges bästa mediumlag frågar om man vill vara med? Inte nej i alla fall!

Laget Advance TKO består av Rose-Marie Scmidt/Mascot, Agneta Back/Zingo, Susanne Nyhlen/Yatzi och så jag och Spice.


Eftersom jag inte blev tillfrågad förrän i förra veckan så blev det lite hastigt och lustigt med just Kristianstads tävling. Laget var inget problem men jag tyckte det var lite trist att missa öppenklasserna när jag ändå åkt så långt. Men det var inga problem för arrangören som snällt lät mig vara med.


I hoppklassen rev Spice första hindret. Inte konstigt med tanke på att den skarpa solen stod i precis rätt höjd. Många hundar hade problem på den sträckan, inte minst largehundarna. Jag har inte koll på vår placering men vi var långt ifrån den snabbaste femfelaren.

I agilityklassen nollade vi och kom två, slagna av Tina och Kid.


I agilitylagklassen började Rosa med att diska sig. Varför vet vi inte, men troligen fick Mascot solen i ögonen och missade att Rosa svängde. Men fel tunnelingång är fel tunnelingång, inte mycket att göra åt.

Susanne lyckades lite olycklig dra in Yatzi mellan två hopphinder och på tillbakavägen hoppade han. Så får man inte göra, då blir man diskad.

Spice gjorde ett jättefint lopp och gick nolla, lagets enda.

Agneta sprang inte själv med Zingo, utan det gjorde Rosa. Av någon anledning stämde det inte för dem idag och det blev 10 fel. Fast laget var redan diskat, så det kvittade liksom.


Hopplagklassen gick runt runt runt med tunnlar hit och dit. Endast två av sju mediumlag tog sig runt och vinnarna hette Advance TKO. Tre nollade lopp fick vi till varav Spice gjorde det ena.


Jag är väldigt nöjd med Spice även om det fanns mycket som kunde göras bättre. Men det har känts tryggt och bra att köra med henne och vi har varit väldigt samspelta. Många har kommit fram och berömt hennes fantastiska driv och säkerhet - jättekul att höra med tanke på att jag själv ofta upplever det annorlunda och rent av är lite missnöjd.

Nu är det bara tre pinnar kvar till SM-final!


  

ANNONS
Av Linda - 20 april 2010 10:33


  


Skorpans TN Luse

1998-2010

Älskad och saknad  


Jag kan fortfarande minnas lyckan och glädjen när jag lastade in Luse i bilen och vi tillsammans åkte hem till min lilla 1:a i stan. Jag var hundägare! Min alldeles egna hund!

Luse representerar en så ljus och hoppfull tid i mitt liv, så fyllt av lycka och framtidstro.

Den genomsnittliga livslängden på en hund är 10 år och när man står där med sin valp så finns ändå tanken på slutet där. Men så slår man undan det och tänker att 10 år är lång tid, den dagen den sorgen.

Men sorgen blir inte lättare att bära bara för att man har haft ett långt och rikt liv tillsammans. Man minns allt kul man haft och det skär i hjärtat över att fatta det svåra beslutet.

Luse skulle bara in på kontroll eftersom jag trodde att hon hade urinvägsinfektion. Istället löd domen akut leversvikt och bara några dagar kvar i livet. Att fatta beslutet var inte på något sätt svårt, men inte desto mindre smärtsamt.

Jag kommer alltid att minnas Luse med värme och kärlek. Och sista tåren är nog inte fälld ännu.




  


The silhouette stands boldly
at the end of the hallway
ears erect, eyes like jewels
the tail, it softly sways.


This wouldn't be the first time
I've seen him stand nearby
his image clear as crystal
from the corner of my eye.

His visits I don't share with some
who think I've went over and beyond
the grieving time they deem I need,
they say I should move on.

I sometimes pity people who
have never felt just cause
to share the bond between two souls,
one with hands and one with paws.

The silhouette reminds me
what the others say is wrong
for as long as breath goes through me
there exists our mighty bond.

When the Keeper calls me home
and the Bridge gates open wide
our bond will deepen ten fold
as we walk through side by side.

You see, I am the lucky one
as I've been truly blessed
for someday we'll walk together
as eternal silhouettes

ANNONS
Av Linda - 18 april 2010 22:09


I år har vi en ovanligt lugn vår på tävlingsfronten. Vi har tagit det oväntat vuxna beslutet att ta det lite lugnare under ett års tid, bara för att se hur det är. Än så länge har ingen av oss dött eller mördat den andra.

De senaste helgerna har kretsat kring trädgården. Jag tillhör en hopplös människortyp som envist hävdar att man VISST kan få allt man vill och att ingenting är omöjligt. Tack och lov har jag dock förmågan att erkänna mig slagen och backa på åtminstone någon punkt.

Äldre, mer erfarna och visare människor har skrattat lite överseende åt mina planer på att ha en vacker trädgård och kennel på samma tomt. Till saken hör att jag av naturen är ganska lat och bekväm av mig.


Hur gör man då för att lyckas med detta?

Jo, man lägger ner en h*elvetes massa tid på strukturera om hela trädgården så att den tilltalar en rent praktiskt och estetiskt. Sedan investerar man obcsent mycket pengar på vackra växter som garanterat kommer att växa sig stora nog på en säsong för att effektivt kväva allt ogräs samt förhindra sheltierace i rabatterna. För att blidka den oestetiska revisorn så inhandlar man även X antal "billiga" påsar med diverse fröer som man sedan sår i alla byttor och krukor man kan hitta. Dessa ställer man sedan på varje ledig och solig yta inomhus.

Som avledande manöver sätter man sedan revisorn på det svettigaste och skitigaste jobbet man kan hitta - att gräva fram och såga sönder stubbarna efter den giftiga Taxxushäcken. Vederbörande ska sedan montera upp ett snyggt trästaket där häcken stod. Detta bör sysslesätta revisorn ett tag.


Hundarna tycker att det är toppen att hela flocken är ute tillsammans. Hjälpsamma är de ju inte precis, men det är ganska mysigt.


Här stod det fram till i höstas stora mörka rhododrendon. Sånt trams gillar vi inte, nu ska här istället finnas en snygg och praktisk stenläggning. Tanken är att hundarna ska vilja ligga här under varma sommardagar.


   

Revisorn svettas och sliter. Det är liksom något visst med karlar i blåställ...  


  

Ungdomarna leker och roar sig.


Tanterna sov gott i vårvärmen när de inte väldigt närgånget kom för att se hur det gick för mig och stenläggningen.


 

Miza och roten till allt det onda. Mazarinen är INTE bra på trädgårdsarbete, däremot är hon klippt och skuren som terrorist.


   

Va?! Ska vi gå in REDAN?


    

Av Linda - 15 april 2010 22:31


Det är inte klokt vad tiden går!


Det är 10 månader sedan Miza föddes.

Det är 8 veckor kvar till skolan slutar.

Det är 9 veckor kvar till SM.

Det är 9 veckor kvar till en veckas semester.

Det är 11 veckor kvar till semestern börjar på riktigt.

Det är 15 veckor kvar till husse och jag har varit gifta i 10 år.

Det är 12 veckor kvar till vi åker till Turkiet.


  


  

Av Linda - 4 april 2010 17:07


De senaste två dagarna är det så mycket som har hänt och jag kan knappt beskriva dem i ord. Men ett ord sammanfattar det bättre än alla andra: GLÄDJE!


Som ni alla vet så har vi varit nere i Skurup på Gåsahoppet och försökt ta de sista SM-pinnarna som behövdes.

Vi hade turen att få börja med en öppen hoppklass och en chans att få känna på underlaget och hundarna. Efter serietävlingen i torsdags var jag besviken på mina hundar och kunde inte begripa vad som tagit åt dem. Men i öppenklassen kände jag igen dem och Spice tog igen förlorad agility med råge.


Klassen efter var agility 3 och det var där det gällde - Novas sista pinne. Spice var först ut och gav mig en chans att känna på banan. Den var dansk och därför inte helt lätt. Till min förvåning landade Spice på 3:e plats och låg kvar där ett bra bra tag.

Min och Novas största stötesten är kontaktfält på balans och gunga. Lite vingel blev det men båda blev godkända och Nova slutade på 11:e och sista pinnplats. Så nu får Nova åkta till SM!


  


Spice låg fortfarande kvar på certplats och det var så spännande att jag höll på att äta upp fingrarna. Många bra ekipage var kvar och gentemot dem har jag inget att sätta. Men den ena efter den andra fick fel eller diskade sig. När Spice var nere på 4:e plats gick en danska in och kammade hem vinsten. Enligt hennes landsmän var hunden inte svensk champion vilket betydde att hon hade tagit certet.

Jag blev faktiskt jäkligt besviken. Om vi nu ändå skulle få en såpass hög placering så kunde vi lika gärna få certet. Jag hann gå och sätta mig och lugna ner mig när husse kom springande för att meddela att danskan visst var champion och att certet därför tillföll Spice! Snacka om glädje!


Jag hann knappt samla mig innan det var dags för hoppklassen. Där behövde Spice en pinne. Om hon tog en pinne betydde det att vi var tvungna att ta en pinne till dagen efter. Om vi INTE tog en pinne betydde det att det inte blev något SM för Spice.

Vi gjorde vårt bästa och jäklar vad det gick! Tyvärr räckte det inte eftersom konkurrensen var stenhård. Och faktum är att det känns helt okej.


Dagen efter inledde vi med öppenklasserna som ingick i Preem Cup. I hoppklassen diskade Spice sig och Nova gjorde en ganska långsam nolla.

I agilityklassen kom Spice 5:a och Nova 11:a.

Totalt sett slutade Nova på 3:e plats - ett kanonresultat med tanke på konkurrensen och klassens storlek.


I agilityklass 3 tog sig Nova och Luna runt med tidsfel och Spice diskde sig eftersom hon "bara" skulle titta lite på gungan, fast att det inte var nästa hinder. Knashund!


I hoppklass 3 var vi alla tröttare än tröttast. Banan började med en lång raksträcka och avslutades med en ännu längre raksträcka. I mitten hamsade vi runt bland samma tre hopphinder. På banvandringen var det sånt kaos att jag gick fel hur många gånger som helst. Till slut gav jag upp och beslöt att utmana mig själv genom att köra på känsla.

Med Nova fungerade det sådär. Jag var felplacerad titt som tätt och glömde bort ett byte eller två men vi var trots det felfria fram till upploppet. Där rev min trötta hund ett hopphinder.

Spice samlade ihop sina sista hjärnceller och drog på fint. Eftersom att jag vet att vi suger på threadlar så höll jag henne lite väl hårt och det kostade oss såklart tid. Men vi var i alla fall felfria och det var mitt mål. Spice hade sådan fart på upploppet att hon bredsladdade rakt in i en funktionärsstol som stod i målet. Inte för att hon brydde sig - hon var bara intresserad av det jag hade i min ficka.


Förresten - Magnus har fått låna Lotties Zac hela helgen och de har varit jätteduktiga. Faktum är att vi på stående fot bestämde oss för att låra Zac bli den fjärde hunden i Team Dårpippilands laguppställning inför SM. Eftersom vi bara har tävlat med tre hundar i laget så har vi rätt att ta in en fjärde hund under förutsättning att hunden inte tävlat i något annat lag under SM-året.


Summa summarum - jag är SÅ nöjd med mina hundar! Och jag är faktiskt riktigt nöjd med mig själv också. Ett par manöver kändes inte så smidiga, men när jag tittar på filmerna så tvingas jag inse att det inte alls ser så illa ut.

På tisdag började det nya SM-året och då jäklar!!!


  







Av Linda - 1 april 2010 14:14

Glad påsk önskar vi alla läsare!

Imorgon drar vi till Skurup för att försöka plocka de sista SM-pinnarna...


  

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Blogkeen
Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se