Om vårt galna liv i Dårpippiland

Direktlänk till inlägg 27 juni 2011

SM 2011

Av Linda - 27 juni 2011 10:08

Torsdag

Upp tidigt som sjutton för att jobba. Hem fort som sjutton för att packa det sista. Åka fort som sjutton för att hinna fram i tid innan funktionärerna åkte hem. Jag tyckte det gick jättefort att åka, för jag sov i bilen. Jag vaknade till i Mjölby där vi ”råkade” gå in i godisaffär som hade 500 sorters godis. Jag är inte så mycket för lösgodis egentligen, men vad gör man inte liksom? Resultatet blev en obscent stor godispåse och allt är inte slut ännu.


 

Vi hann faktiskt fram till tävlingsområdet i tid. Vi fick möjlighet att sätta upp tältet på funktionärsområdet och husse inspekterade banorna och hinderparken. Skrutt fick möjlighet att rejsa med Zimra och chihuahuan Gus. Gus var en läskig liten typ tyckte Skrutt, men han var rätt kul
att jaga. Knasjycke!


Att hitta till hotellet var tack och lov inte svårt.
Incheckning. Bära upp alla grejjor. Rasta hundar. Mata hundar. Rasta hundar. Låsa in hundar så de inte kissar på heltäckningsmattan. Japp, vi hade heltäckningsmatta i sovrummet. Ut och leta mat till tvåbeningarna. Det visade sig svårare än man kunde ana i Stora Staden Stockholm. Pizzeriorna stänger tydligen 21.00 på vardagarna. Vi envisades ändå med att köra runt och leta lite till, något måste ju ha öppet. Det slutade med att vi rusade in på Kvatum strax innan stängning och slet åt oss varsin sallad. Nåja, det var ju mat i alla fall. Efter en sista runda med hundarna så var det faktiskt läggdags.

Fredag

Åh, vad ljuvligt och vakna i sin hotellsäng och inse att man sovit som en sten hela natten. Att i sakta mak göra sig redo att glida ner i hissen och ut i matsalen där frukostbuffén väntar. Himmelriket!

Efter frukosten hade vi några timmar att slå ihjäl innan husse skulle på domarlunch och jag skulle besiktiga Spice. Det var inte så svårt när man bor granne med Sollentuna Centrum, ett gigantiskt köpcentrum.


Ute på tävlingsplatsen var vädret inte så kul. Regnstänk, moln och lite vind. Brrr! Husse gick genast iväg på domarlunch och jag satt kvar i bilen och läste i mina nyinköpta böcker. Där jag satt hade jag uppsyn över besiktningen.  Tros att det nästan 20 minuter kvar till det var mediums tur så såg jag flera mediumhundar smita in i tältet. Så jag tog Spice med mig och gick dit. Jag var så välkommen så, och med hjärtat i halsgropen släpade jag fram hunden till veterinären. I veckor har jag drömt mardrömmar om hur min feta hund blir stoppad i kontrollen och inte får
vara med. Men min fina Piraya gick igenom utan problem och jag hade ytterligare timmar att slå ihjäl innan invigningen. I min enfald trodde jag att vi skulle hinna tillbaka till hotellet och värma oss en stund, men efter lunchen skulle husse bygga bana. Så jag och mina lagkompisar passade på att käka lunch på Polisskolans fina restaurang. Vi lyckades göra bort oss ganska rejält, som riktiga lantisar som besöker storstan för första gången. Och vi skrattade hysteriskt och menade att det nog inte skulle gå så bra för laget med tanke på att vi inte ens kan hitta i en restaurang.


Till slut var det dags för invigning och vi paraderade den korta sträckan från parkeringen till cirkustältet. Det hölls en del tal, Länspolismästare Carin Götblad, som man inte hörde så mycket av. Och så bjöds det på freestyleuppvisning av Emma Willblad. Tyvärr såg man inget om man inte
stod längst fram. Men det gjorde inget för jag hade fullt upp med Skrutt som skulle leka med allt och alla. Han hittade en BC-valp och malle som han tyckte väldigt mycket om. Fast han ville bara nosa på henne lite i smyg. När hon tog kontakt var det ganska läskigt.


När invigningen var avklarad var det dags att hämta sin presentpåse som även innehöll nummerlapp och program. Sist i klassen startade Spice och laget hade nummer fem.


Vi fick faktiskt middag i rimlig tid på kvällen och efteråt blev det godisätande och TV-tittande innan det var dags att ladda inför orgondagen.

 

Lördag

Ingen god frukost blir det om man lämnar hotellet innan klockan sju. Frukostpåse och kaffe gick an, men det är ju inget mot en riktig
hotellfrukost. Vi var tvungna att vara på tävlingsplatsen 6.30 eftersom som husse skulle vara överdomare. Och jag fick försöka fördriva tiden bäst jag kunde innan det var min tur.

Vädret visade sig från sin bästa sida och mot slutet av dagen var det riktigt varmt. Det regnade inte en droppe och man kunde sitta vid
banorna och titta hela dagen.


Eftersom Spice var så ur form så har jag inte varit speciellt nervös inför SM. Men när jag banvandrade den individuella hoppklassen så kändes det i magen minsann. Banan var verkligen inget för oss. Den inte direkt svår men innehöll flera av våra akilleshälar, threadlar och snäva svängar med fart.

När det var dags för mig att starta så var det redan ganska många felfria i mål och ytterligare några med tidsfel. Jag var så himla nervös! Jag kan inte minnas när jag var så nervös senast. Loppet minns jag inte mycket av mer än att jag upplevde det som om jag bara sprang efter Spice och
skrek på henne. Blindbytena kändes förfärliga och vägarna långa. Ändå kom jag imål med noll fel och 1,37 i tidsfel. Trots att man försökte övertyga mig om att loppet inte alls var gräsligt så grämde det mig ända tills jag fick se det på nätet när jag kom hem.

19:e räckte mina fel till. Först var jag så jublande glad för att jag faktiskt tagit mig imål på den ”hemska” banan. Men när jag lugnat
ner mig så retade jag mig på att jag inte kört mer offensivt och sluppit
tidsfelen.


Inför lagloppet var jag inte ett dugg nervös, bara taggad som sjutton. Är det något lag som kan knipa en medalj så är det Advance TKO!
Banan var rolig och stötestenarna var några tunnelingångar och Mascots
kontaktfält. Mascot klarade alla kontaktfälten men pep in i fel
tunnelhål på näst sista hindret! Spice nollade och Yatzi fick 5 fel. Nu hängde allt på Zingo. Precis på slutet får Agneta fullkomligt hjärnsläpp och gör ett galet byte så att Zingo missar flera hinder. På vägen tillbaka lyckas han hoppa ett hinder baklänges och bli diskad. Det var den medaljen det!


Årets SM var planerat av lydnadsfolk för lydnadsfolk.
Alltså började SM-festen innan en sista hund gått imål. Vi upptäckte detta
redan på PM och husse mailade och frågade om det verkligen stämde. Ja, man skulle gå direkt från tävlingen till festen och allt skulle vara casual. Man skulle kunna ha hundarna med sig. Eh, mina hundar hade varit igång sedan sex på morgonen och skulle verkligen inte behöva gå på fest också. Men beställt var beställt och det gick inte att avboka den dyra biljetten. Så hundarna fick snällt vänta i bilen och vi fick rusa in på middagen.

Men hallå, fyra sorters sallad, kyckling och lättöl – är det verkligen värt 250 spänn? Knappast! Det var den tråkigaste tillställning jag varit på i hela mitt liv!

Så vi avvek ganska tidigt, matade hundarna och tog en lång promenad på området. Tillbaka på hotellet satte sig husse i baren med en
domarkollega och jag tog mig ett långt härligt bad. Åh, vad jag saknar mitt badkar!


Söndag

Väderleksrapporten hade lovat regn, men när vi kom till
tävlingsplatsen var det uppehåll. Men det varade inte så länge. Jag satte mig under mitt paraply för att titta på largelagens final och jag blev fullkomligt dyngsur. Så jag drog mig tillbaka till tältet och läste istället. Jag fick titta ut en stund för att följa den spännande upplösningen på den individuella smallklassen där min träningskompis Eva & Maja knep guldet för tredje gången.


Till slut var det dags för banvandring. Så fort jag såg banan blev jag supertaggad. Precis en bana i min smak, samma typ av bana som vi
brukar lyckas på. Siktet var inställt på topp 10, men man vet ju aldrig.

Jag gick ut som nummer 47 och då hade en del ekipage både diskat sig och fått fel. Åh, det kändes så bra! Visst, det hade kunnat gå snabbare men vare sig mina eller Spice förutsättningar är de bästa. Vi har lite
ballast att släpa på båda två. Men vi nollade och fick till och med leda ett tag.
Men så gjorde lördagens tidsfel sig påminda och vi gled ner i listan.

Sist ut var lagkompisen Rosa & Mascot. Rosa har aldrig vunnit SM individuellt trots att hon har lett inför så många finaler.
Tyvärr sprack drömmen även i år då Mascot vägrade två gånger på A-hindret. Vi lagkompisar stod bara tysta och fattade inte vad som hände. Stackars Rosa!


Så fort listorna kom upp kunde jag konstatera att jag kommit 10:a. Jag blev både glad och besviken. Topp 10 var ju vad vi satt upp som mål för säsongen och med tanke på det stora bra startfältet så var det en
riktigt bra prestation. Men samtidigt vill tävlingsmänniskan i mig ha mer. Utan tidfel och det tidsavdrag som tidsfelen gav så hade jag slutat 6:a.


Efter nationalsång, Fredrik Steen och prisutdelning var det
dags att åka tillbaka till hotellet. Givetvis väljer bilen just detta tillfälle
att inte starta. Hitta någon med startkablar, artighetssnacka en stund när man bara vill hem och duscha.

Till slut kom vi iväg och husse gled in i duschen och jag
gled ner i badkaret. Och där stannade vi nog en timme. Förr eller senare var vi ju tvungna att gå ut därifrån och mata hundarna.

För vår del blev det en god middag på O`Learys innan vi stupade i säng. Och så var SM officiellt över för den här gången.


Ett stort tack till alla som följt oss live på nätet, på Facebook, som skrivit kommentarer, som hejjat på och peppat. Kändes skönt att
ha någon där hemma som höll en extra tumme. Nästa år, då j*vlar!


 

 
ANNONS
 
Ingen bild

tina

27 juni 2011 10:45

Härliga Spice, Härlig bild och härlig blick :o)
Ni gjorde ett kanon SM - GRATTIS IGEN!!!

 
Ingen bild

Fam Clerselius

27 juni 2011 12:12

Vilken härlig rapport för oss som fick följa på distans! :-)
& Grattis igen till en riktigt bra prestation!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Linda - 29 mars 2018 21:04

Förra helgen var vi på FitDog-läger. Det började redan på fredagen med en föreläsning om balansbollsträning. Väldigt bra för mig som precis har börjat lite. För att slippa åka fram och tillbaka så tog vi in på hotell och som vanligt så var det ett äv...

Av Linda - 11 mars 2018 14:33

Förra helgen var Steppa, Skrutt och jag på uttag till WAO i Kinnaredshallen. Vi bodde på hotell i Jönköping med trevligt sällskap och god mat. World Agility Open går i Holland i maj. Förutom vanliga agility- och hoppklasser så tävlar man även i sno...

Av Linda - 20 februari 2018 18:32


Det har varit dött i bloggen sedan årsskiftet. Dels har det inte hänt så mycket och dels så känns det som om bloggens funktion har spelat ut sin roll. Den är meckig att uppdatera och lite svårhanterad. Men samtidigt vill jag inte göra mig av med den....

Av Linda - 30 december 2017 18:01


Året 2017 är snart till ända och jag tycker att det är svårt att skriva en årskrönika just i år. Det har hänt så mycket både positivt och negativt och det går liksom inte att skriva ner allt. Men det jag tar med mig från 2017 är hur oändligt tacksam ...

Av Linda - 24 december 2017 08:47


Det har inte varit mycket bloggande här på sistone. Det har varit mycket med både jobb, hundar, kurser och julstök. Planen var att fylla bloggen med underbara bilder och roliga texter om våra valpkullar men tyvärr blev det platt fall. Yippie födde i ...

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Blogkeen
Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se