Attans vad sista semesterveckan gick fort!

Jag hade bestämt mig för att göra en massa saker, men det gjorde jag inte. Jag slappade och slöade på soffan (vädret var inte så kul), tittade på TV och sov. Skönt och avkopplande. Lite fix här hemma blev det, men inte mycket.

Tränade lite med Skrutt på klubben, han tyckte att det var för lite av den varan under semestern.

Och sedan var det dags att börja jobba igen. På något vis är det ändå skönt att återgå till jobbet, för allting blir som vanligt igen. Eftersom ungarna fortfarande har sommarlov och vi går på sommarschema så passar jag ändå på att ha semester när jag är hemma. Det har blivit mer TV och en god bok på gräsmattan i hettan.

Kurserna har också dragit igång och det har varit underbara kvällar utomhus på Bialitt. Vi har haft både teori och fika utomhus.

På torsdagen var det klubbtävling på Rönne och det var ytterligare en skön kväll. Lite klibbigt men annars härligt. Spice ligger återigen tvåa i sammandraget  och Nova trea. Klubbtävlingen krockade med serietävlingen på Bialitt, så husse och jag fick vara på varsitt håll. Jag fick tävla med Miza på klubbtävlingen och jag tog henne runt nolla i båda loppen. Ja, tidsfel blev det förståss. En 6:e och en 3:e-plats blev det minsann och Miza fick sina första riktiga poäng i klubbmästerskapet. Sammanlagt ligger hon 6:a i small.

På fredagen drog vi ner husvagnen till Ystad. Anledningen var att medium skulle banvandra så rysligt tidigt att vi hade fått åka mitt i natten. Nu åkte vi ner i sakta mak, käkade på vägen, satte upp tältet och kröp till kojs. Banvandringen började 7.30 och jag klev upp 7.00 Skönt!

Spice presterade återigen felfria lopp, tyvärr lite tidsfel i hoppklassen. Dessa berodde nog mest på den snåla referenstiden. Banan var knixig och endast två ekipage klarade tiden.

Spice blev 7:a i agilityklassen och Nova var inte alls med på noterna. Hon halkade på A-hindret bland annat och fick många tidsfel.

I hoppklassen var hon mer på G och slutade 8:a. Spice fick som sagt lite tidsfel men det räckte ändå till en 5:e-plats.

Efter evighetslång väntan var det dags för Miza att springa hopp 1. Som hon gick! Riktigt snabbt var det och det räckte till en 2:a plats och pinne. Nu är det bara en kvar så är hon uppflyttad i tvåan.

I agilityklassen gick det inte alls, gungan var bara för läskig. Men för övrigt såg det fint ut.

Det blev en extremt lång dag och vi var inte hemma förrän klockan var närmare halv nio.

På söndagen firade Bialitt Hundcenter 5 år. Och vi har varit med nästan från början. Det blåste friskt och mina tipsfrågor blåste nästan bort. Men regnet höll sig borta och solen sken. Förutom tipsrundan kunde man prova på rallylydnad, miljöbana, ta flest agilityhinder på 60 sekunder och sedan avslutade vi med vårt traditionella race. Att få sin hund att så snabbt som möjligt springa 100 meter är inte lätt. Jag hade bara Skrutt med mig så jag lät honom testa. Jag var ganska säker på att han skulle få en bra tid, han är ju snabb som sjutton. Men icke! Han hade stort problem med vattenpölen på halva vägen och visste inte riktigt hur han skulle ta sig förbi den. Stackars Skrutt!

Kaffe och tårta fick avsluta en härlig eftermiddag, och efter lite söndagsgöromål så väntar en ny vecka och en helg fylld med tävlingar.

Även om det har varit mysigt att bo i husvagnen så var det grymt skönt att komma hem och sova i den egna sängen. Vi brydde oss inte om att packa ur ett dugg utan bara kastade oss in i duschen och käkade lite mat.

Hela helgen tillbringade vi sedan på Oxie BK som i år bytt ut sin kvällstävling mot två dagar klass 3. Lördagen bjöd på okej väder, klibbigt och för en gångs skull vindstilla. Det hade regnat dagarna innan men banan var rätt bra ändå. Däremot lyckades hundarna trampa till underlaget i tältet så att allting blev fullkomligt genomblött. Filtarna vägde hur många kilo son helst när jag skulle ta med dem till bilen.

På söndagen hade vädret slagit om och regnet strilade. Det blåste också kraftigt och flera tält hade blåst iväg under natten.

Resultat då?

Nova var på busigt humör hela helgen och presterade väl egentligen inte någonting. Spice däremot var sitt vanliga duktiga jag. Tyvärr är hon alldeles för tung, så det blev tidsfel i ett par lopp. Men 4:a, 3:a, 2:a och 4:a talar ändå för sig själv i stora klasser på 55-60 starter.

Jag är nöjd med min Piraya, dock inte lika nöjd med mig själv. Lite måste jag faktiskt skylla på underlaget. Leran låg liksom ovanpå fastare jord och det gjorde det extra halt tyckte jag. På et par ställen fegade jag rejält eftersom jag var rädd för att halka. Resultatet blev lite Hawaiagility, men agility behöver ju inte alltid vara vackert.