Usch, vad jag har dragit mig för att skriva det här inlägget. Jag har skrivit en rad och tårarna rinner redan.

"Bara en hund" - vilket j*vla skitsnack!

Det är en vecka sedan Nova lämnade oss och min sorg är inte mindre, bara annorlunda. På något sätt måste livet gå vidare även om det känns motigt. Små saker påminner mig hela tiden om att det fattas en i flocken. Jag får numera dammsuga ifred utan att någon jagar dammsugaren. Samtidigt som det är väldigt skönt att få dammsuga i lugn och ro så skulle jag tusen gånger hellre ha en hysterisk Nova hängande i munstycket. Ingen står längre under min stol när jag jobbar och gör konstiga ljud. Ingen väcker mig med mjuka snusningar och kittliga morrhår på ögonlocken. Det gör fortfarande ont att prata om henne, att tänka på att hon inte längre finns. Åh, vad jag älskade den hunden!

Hon har gjort intryck på många, fler än vad jag någonsin trodde. Tack för allt stöd vi fått både genom SMS och Facebook.

Det finns så mycket jag skulle vilja skriva om denna underbara hund men orden räcker inte till. Inlägget får istället avslutas med en bildkavalkad. Nova var högt älskad och kommer att vara evigt saknad. Hon lever vidare genom sina barn och barnbarn.

Smedjenäs Black Poppet

2002-2011 

 

SysterSara

5 november 2011 22:34

Verkligen, hon var så fin men hon o Luse tar hand om varandra där uppe!

http://lunaqueen.blogg.se

 

Jeanette

5 november 2011 22:39

Lilla fina Novnov jagar säkert vågor i en annan värld

 

Lotta UhlenJohansson

5 november 2011 22:49

Älskade Nova var såå Fin:)) Hon påminner Mycket om Min Älskade Zingobus,också han 3-färgad.Jag Njuter av Alla Härliga stunder vi fortfarande får tillsammans och jag kan Försöka Förstå hur Stor saknaden Är för Er..Många Styrkekramar..

 

Emma

5 november 2011 22:56

fina underbara Nova!
<3!

 

Annika

6 november 2011 04:53

Tårarna rinner när jag tänker på vad ni går igenom..
Många kramar och tankar till hela er flock!

http://Www.clerselius.se/blogg

 

Susanna

6 november 2011 08:10

Beklagar så mycket.
Vet att det är fruktansvärt tungt även om det blir lite lättare allt eftersom (det är snart fyra månader sen min älskade Gizmo dog).

 

Lottie

11 november 2011 19:53

Känner igen känslan! Även om man har fler fyrbenta "kvar" så är varje individ speciell och lämnar ett stort tomrum efter sig. Precis som Truls var en stor del av mig så känns det som om Nova var en stor del av dig, Linda. Nyckfull och lynnig men alltid med en glimt i ögonen. Tänker på er och minns fina Nov-nov <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra helgen var vi på FitDog-läger. Det började redan på fredagen med en föreläsning om balansbollsträning. Väldigt bra för mig som precis har börjat lite. För att slippa åka fram och tillbaka så tog vi in på hotell och som vanligt så var det ett äv...

Förra helgen var Steppa, Skrutt och jag på uttag till WAO i Kinnaredshallen. Vi bodde på hotell i Jönköping med trevligt sällskap och god mat. World Agility Open går i Holland i maj. Förutom vanliga agility- och hoppklasser så tävlar man även i sno...

Det har varit dött i bloggen sedan årsskiftet. Dels har det inte hänt så mycket och dels så känns det som om bloggens funktion har spelat ut sin roll. Den är meckig att uppdatera och lite svårhanterad. Men samtidigt vill jag inte göra mig av med den....

Året 2017 är snart till ända och jag tycker att det är svårt att skriva en årskrönika just i år. Det har hänt så mycket både positivt och negativt och det går liksom inte att skriva ner allt. Men det jag tar med mig från 2017 är hur oändligt tacksam ...

Det har inte varit mycket bloggande här på sistone. Det har varit mycket med både jobb, hundar, kurser och julstök. Planen var att fylla bloggen med underbara bilder och roliga texter om våra valpkullar men tyvärr blev det platt fall. Yippie födde i ...