Usch, vad det börjar bli mörkt på kvällarna nu! Jag gillar hösten på många sätt men just detta tidiga mörker har jag svårt för.

I fredags, efter att jag hade jobbat sent, styrde vi kosan till Öland. I mörker. När vi kom fram satte vi upp tältet. I mörker. Sedan bar vi in packningen i rummer. I mörker. Och sedan rastade jag hund. I mörker. Ute i Ölands djungler finns det inga gatlyktor.

B&B:t som vi bodde på var jättemysigt och vi hade ett stort rum för oss själva med härliga sängar. Det låg bara ett stenkast från tävlingsplatsen och det var bekvämt att kunna rasta hundarna på vägen dit. Det trista var dock att hundarna blev fullkomligt nerlusade av små kardborrar som satt som berget och fick plockas bort en och en.

Trots välorganiserade tävlingar så blev dagarna väldigt långa. På lördagen beräknades klass 3 inte starta förrän vid 13.30 men jag var på plats redan på morgonen för att titta på Skrutts bror Nisse. Nisse tog ytterligare en pinne i hopp men tyvärr ingen i agility som han behöver. Jag ser en Skruttkopia när jag tittar på honom - han uppför sig precis som Skrutt gjorde när han tävlade klass 1. Just då kan man bli lite galen men trösten är att det ordnar upp sig så småningom.

Individuellt har jag väl inget att skryta om. Myzzli misslyckades i båda sina klasser och det blev inga pinnar till henne. Spice var den som lyckades bäst med en 4:e plats i hoppklassen, vilket var helt osannolikt med tanke på att det var en springbana. Skrutt har varit på rakethumör hela helgen och accelererat som en galning så fort han fått chansen. Tyvärr gasade han lite väl mycket i både hopp och agility och såg sig inte riktigt för och missade mina signaler. Så det blev disk.

På söndagen var det enbart lag och alla i laget var på plats. Att ta den sista pinnen var det som gällde. Förtsa agilityklassen diskade sig alla i laget utom Spice eftersom jag valde att inte starta henne utan istället spara på krafterna.

I hoppklassen gasade vi satan och jag upptäckte att jag valt helt fel handlingstaktik för Skrutt. Vi kom imål felfria men med en ganska dålig tid med tanke på hur fort han sprang. Min båda lagkompisar satte också varsin snabb nolla och jag var i valet och kvalet om jag skulle starta Spice. Men jag tyckte lite synd om henne, att hon blivit uppvärmd för två lopp men inte fått springa. Så vi startade. Och tur var väl det för hon fick en bättre tid än Skrutt!

Precept Power Pack vann med minsta möjliga marginal och fick sin sista pinne - nu är vi klara för SM 2014!

Vi valde ändå att starta i de två sista klasserna och lyckades ta en pinne till. Bra att ha kanske?

Nu ser i alla fall jag fram emot en tävlingsfri helg för egen del förutom ett trevligt klubbmästerskap. Husse ska dock tävla med Myzzli i Trelleborg i hopp att plocka de där två förargliga sista pinnarna.