Alla som följer mig på Facebook och i bloggen vet vilka problem vi har haft med att få Skrutt att äta. Hur vi kämpat sedan han var 3 veckor gammal, hur vi oroat oss och åkt till veterinären för att få beskedet att hunden är fullkomligt normal. Bara det att han inte gillar att äta. Tyvärr får det ju till följd att han ser ut som ett vandrande skelett. Det finns knappt en muskel på honom och hur han klarar av att prestera på banan övergår mitt förstånd. Och utställning har vi fått lägga ner. Han får inte mer än VG med den muntliga kommentaren att det är en förbaskat snygg hund men att jag måste ge honom mat.

Mot bättre vetande så har vi provat de flesta foder på marknaden, inklusive olika färskfoder. Vi har provat ge kyckling, korv, skinka, köttfärs, m.m i all oändlighet. Han är den enda hunden som får hänga med nosen i våra tallrikar när vi äter och som skamlöst får servera sig själv, bara han äter en liten bit. I och med det har han vågat prova fler och fler saker. Men lägger vi det i hans skål så går det inte att äta. Så i det här hushållet steker vi upp en oxfilé extra som hunden kan äta.

Men det finns ändå vissa kombinationer som funkat bättre än andra. Valpmat är ganska gott och bantningsmat är ännu godare. Och så köttfärliknande färskmat.

Efter nyår var jag ensam hemma med hela flocken, och lat och lite mörkrädd som jag var en kväll, så orkade jag inte gå ner i källaren för att hämta mat enbar till Skrutt. Så han fick en extra stor portion färskmat och inget mer.

Och han åt!

Han går sällan eller aldrig raka vägen fram till skålen och börjar äta. Nej, ätandet är full av hans egna ritualer och ingen tvåbening får stöka runt i huset, vi måste sitta hos honom

Nu lämnade jag honom ensam med skålen och gick på toa och när jag kom tillbaka var skålen tom.

Det låter säkert fånigt, men jag blev faktiskt lite tårögd. Tänk att man kan bli så glad över lite uppäten hundmat!

Mina tankar började mer och mer gå åt barf-hållet när Skrutt ätit sex mål på raken utan att krångla. Tyvärr så blev ju hans ovana mage upprörd och vi fick springa ut på nätterna och sedan åt han inte på ett par dagar.

Jag är inte helt med på barf-tåget och har svårt att tänka mig att ge ben. Men inälvor känns okej. Så jag hittade kycklingmagar i butiken. Och det var ännu godare än färskmat tyckte Skrutt. När magarna var slut provade vi kycklinglever. De var inte riktigt lika goda, men i brist på annat så gick det.

Det ska bli spännande att se om det är nyhetens behag eller om jag faktiskt löst ptoblemet med maten.

Någon äkta BARF:are är jag väl inte, kanske bara lite "barf".