Fredag kväll. Alla människor trängs på ICA för att handla till fredagsmyset för att sedan krypa upp i soffan framför TV:n. Mitt fredagsmys bestod i att sätta mig i en bil utan värme och sedan tillbringa 1,5 timme med att springa fram och tillbaka längs med en balansbom. 11.000 steg. 6 hundar.

Kvällens huvudpersoner vad Steppa och Yippie. Sväng efter kontaktfält stod på schemat. Mjuka svänga fungerar faktiskt bra. Byte efter kontaktfältet går bra. 100% träff. Båda hundarna är jämna.

Snäv sväg efter kontaktfältet. Not so much!

Det är en utmaning att köra två hundar som är så olika varandra. Det är första gången jag råkar ut för det. Alla mina hundar har varit stöpta i samma form. Men inte dessa två.

Yippie kör på högsta växel tills det inte går längre. Gasar iväg i den linje jag gett henne och någonstans på vägen tappar hon hjärnan och avslutar helt åt pepparn. Struntar fullkomligt i att jag ber henne avsluta på mitt sätt.

Steppa är så misstänksam och kör med handbromsen i. Vad ska matte hitta på nu? Tänker hon tvinga mig att göra något jag inte har lust med? Tänker efter vad det är jag vill att hon ska göra. Är nogrann.

Här kommer två filmer som demontrerar fenomenet.