Om vårt galna liv i Dårpippiland

Alla inlägg under juni 2017

Av Linda - Lördag 24 juni 13:28

Ibland blir det bara lite mycket. Även positiva händelser kan ge överslag i hypohjärnan och det blir för mycket av det goda. Jag är sliten nu men det är bara fem arbetsdagar kvar till semestern. Visserligen ska jag tillbringa lite mer än en vecka med att hålla kurs, men det är ändå min tid och jag gör vad jag vill med den.


För några veckor sedan var vi hos veterinären för att kolla upp Mizaz bråck. Det började som en liten bula som jag misstänkte kunde vara en juvertumör. Det visade sig dock vara ett bråck som vi inte skulle göra något åt om det inte växte eller om Miza mådde dåligt. Det dröjde mer än ett år innan jag tyckte att det växte och dessutom blev hårt. Hunden mådde lika bra som vanligt. Vid ultraljud tyckte man att det var livmoderns som petade ut genom bråcket och därför blev det halvakut operation i tisdags. Operationen gick bra men Miza förstår inte att hon måste ta det lugnt.


Att operera en hund är inte billigt även om man har försäkring. Man tänker att försäkringen ska ta det mesta men vet också av erfarenhet att så är det inte alltid. Så därför la vi våra bilköpartankar på is och tänkte att vi klarar oss ett tag till. För Mizas hälsa går såklart först. De får liksom kosta vad det vill. Och alla burtillverkare gick ändå på semester, så vad ska jag med bil till om hundarna ändå inte kan åka i den?

Två dagar innan Mizas operation så dök den perfekta bilen upp på Facebook. En Citroen Berlingo Mulispace komplett med fyrfacksbur. Priset var fantastisk och den såldes dessutom av en bekant som jag vet att det är ordning och reda med. Men jag visst inte om jag hade pengarna för jag hade inte fått något pris på Mizasa operation. Jag var inte den enda som var intresserad av bilen så på måndag lunch fick jag hoppa av eftersom veterinären fortfarande inte hört av sig om priset. När han väl hörde av sig så kunde vi konstatera att även om försäkringbolaget inte tog hela summan så hade vi råd med både ock. Så jag chansade och fick svaret att bilen fanns kvar. På lördagen åkte husse hela vägen upp till Stockholm och kom hem ett underverk. Jag är så löjligt glad över min nya bil! Den har kall och varm luft, den startar varje gång, den läcker inte olja per liter, den har fungerande radio (jag visste inte att jag saknade det så mycket), den öppnar alla dörrarna samtidigt när man låser upp, samt en massa andra finesser. Den ÄR mindre än Chryslern men fördelen är att alla hundarna kan åka där bak och baksätet är fritt att lasta i.


 

 


På grund av allt detta så har det heller inte blivit bloggat om tävlingen i Falkenberg. Fast det spelar inte så stor roll för det finns inte så mycket att säga. Kroppen mådde inte bra den dagen och benen var sega som tuggummi och jag visste på förhand att jag skulle få svårt att orka springa. Agilitybanan hade långa avstånd där hundarna kunde springa på själva, men det hjälpte inte så mycket. Skrutt kraschade i ett hinder och blev lite chockad, Spice hoppade tillbaka över samma hinder. Steppa missade en japan och blev diskad och Yippie struntade i mig och drog ivär över ett hopphinder istället för att ta slalom.

Hoppbanan var fullpackade med hinder och jag hade hela tiden en otäck känsla av att inte veta var jag var. Skrutt drog på sig onödiga 5 fel på en vanlig S-sväng och Yippie gick ur slalom och diskade sig på vägen tillbaka. Steppa nollade med chockerande långsam tid. Hon fick verkligen jobba på egen hand och jag är väldigt nöjd med att hon kämpade på och tog sig imål. För Spice del var detta sista loppet i klass 3 och hon skötte sig exemplariskt. Det är inte samma tryck i henne längre men hon tycker fortfarande att det är roligt att tävla. Så hon kommer kanske att få vara med någon gång ibland men mest nöjd tror jag att hon är över att få jaga bollen, varje träningspass. Jag hade hoppats att få avsluta på ett SM men jag får inse att det inte går. Vi är trötta i kroppen båda två, så det är dags att vi slutar ta agilityn på allvar och bara har skoj tillsammans.


ANNONS
Av Linda - Fredag 9 juni 21:40

...så hade jag vunnit VM varje år. Lätt!"


Så skrev jag på Facebook den 5 juni i ett anfall av frustration. Samma dag hade jag läst någon annanstans på Facebook att "Hundens pretation är en reflektion av din träning"

I stort håller jag med. Men just där och då ville jag bara skrika rakt ut att så är det fanimej inte alls det. För min träning har minsann inte alls visat sig på tävlingsbanan, varken den kvantitet eller kvalitet min träning har.


Antalet tävlingar och antalet lopp jag springer på tävling har plockat fram saker hos mig som jag tidigare har ansett som mina svagheter - min oförmåga att bruka allvar om jag tycker att en bana är svår och/eller tråkig, samt min fysiska och psykiska uthållighet (läs; min jävlar anamma) Att ha två banor i huvudet samtidigt och handling till fyra hundar i minnet gör att jag har skärpt till mig rejält. Och numera krigar jag med blodsmak i munnen tills jag kommer imål. Eller blir diskad.

Det senare har tyvärr hänt oftare än jag hade trott. Spice blir bara virrigare och virrigare och disk är mer regel än undantag. På onsdag tävlar hon för sista gången. I alla fall på ett tag. Det känns väldigt tråkigt och jag är väldigt ledsen över att vi inte kan avsluta vår karrlär på SM 2018.

Skrutt är en klippa och räddar sin sena och virriga matte gång efter annan. Matten tackar honom genom att lägga sig i och ta i från tårna så att Skrutt vägrar och diskar sig. Trots det fattas han bara två agilitypinnar.

Småkottarna är tämligen billiga, speciellt den bruna. Missförstå mig rätt. Jag visste att det skulle bli svårt för dem i klass 3, att vi har en del att träna på. Problemet är att de gör så konstiga saker hela tiden att det inte blir så mycket träning utan mest parodi. De får gärna göra fel för att det är svårt. Men jag vill att de anstränger sig, att de samarbetar med mig och lyssnar. Inte störtar tvärs igenom slalom och tar ett hinder på andra sidan. Eller far iväg 10 meter till en tunnel trots att jag kallar så jag blir blå. Däremellan gör de alldeles fantastiska saker.

På onsdag kör vi sista tävlingen på ett tag, sedan blir det ännu mera träning innan vi drar igång i augusti igen.

Jag bjuder på några lopp som jag faktiskt är nöjd med.







ANNONS
Av Linda - Lördag 3 juni 17:43

Nu är det dags för frågelåda i bloggen! Fråga vad du vill så länge det handlar om hundar och agility   

Ställ frågan i kommentatorsfältet eller direkt på Facebook.


 


Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Blogkeen
Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se