Om vårt galna liv i Dårpippiland

Senaste inläggen

Av Linda - 8 maj 2015 23:19

Det har varit tyst i bloggen ett tag och det beror på många saker, framför allt avsaknaden av datorer och internet. Det är helt otroligt vad jag är beroende av min dator och internet!

Det började med att mailen kraschade och försvann. Sedan tappade datorn internet helt och då hade de bärbara datorerna plötsligt inte heller något internet. Den trådlösa internetgrunkan är ungefär lika snabb som en skogssnigel och det är ibland stört omöjligt att ladda upp en del sidor på nätet. Dessutom vägrar den stationära datorn (där jag har alla banor, planering och annat) att koppla upp sig mot den bärbara internetgrunkan. Så nu får jag flytta med mig det jag behöver till min bärbara dator. Jag är en organiserad och strukturerad person även i datorn men nu har jag saker på alla möjliga ställen och det driver mig till vansinne. Hemsidan går inte heller att uppdatera men ny mail har jag dock lyckats skaffa. Så har ni skickat mail till adressen på hemsidan och inte fått svar så vet ni varför.


Valparna är nu 11 veckor och Zting bor numera i Norge. Han har det superbra och jag är så glad att jag hittade rätt hem. Inte nog med att han ska bli agilityhund så kommer han även att ställas ut och eventuellt gå i avel.

Steppa stannade inte helt otippat kvar på tillväxt och hon är en riktigt cool böna. Tuff som få med en böjelse för korv och frosting.


Kurserna börjar så sakteligen närma sig sluttampen men planeringen för sommarens och höstens kurser pågår för fullt. På jobbet är det som vanligt i maj månad – fullt ös medvetslös.


Förra helgen var det husvagnspremiär och första tävlingen på nya SM-året. Vädret var inte det bästa när vi åkte och vi grillade i regnet medan Steppa frös i sin stickekofta. Husvagnen är inte använd på ett år ungefär och var så inbitet kylslagen att elementet inte rådde på kylan. Jag sov hela natten under duntäcket fullt påklädd med fleecen på.

Dagen blev så sakteliga solig och skön och resultatmässigt blev den riktigt bra. Två andraplatser till Skrutt i hopp och en åttondeplats i hopp för Spice. Även laget fick en andraplats i hopp. På kvällen grillade vi med goda vänner men vi fick äta inomhus eftersom det var väldigt kallt på kvällen. På söndagen var det riktigt varmt och härligt och ljuvligt att äta frukost vid banan. Resultatmässigt blev det en sjätteplats för Skrutt i hopp och en andraplats för laget i agility.

Ni som är observanta noterar att placering är i hoppklass. Det är ingen slump för kontaktfälten var katastrof! Spice hoppade samtliga balanser och Skrutt hoppade alla utom söndagens lagklass, på lördagen var den inte med.





Trots problemen med balansbommen så är jag väldigt nöjd med helgens resultat. Jag sprang alla loppen med galet ont i ryggen och jag rörde mig som en kratta och hjälpte inte min tappra hundar något nämnvärt.

Jag överlevde arbetsveckan och tyckte det blev bättre, men i torsdags när jag stegade avståndet mellan två hinder så gjorde det bara jätteont. Envis som jag är så tränade jag efteråt och jag fick tränat på mina bakombytesskills eftersom jag knappt kunde röra mig. På fredag morgon tog det mig 45 minuter att komma ur sängen.

Tydligen kan man inte längre ringa och boka läkartid utan att först få telefontid.  Och sedan får man tydligen inte träffa läkare förrän man passerat distriktsköterskan. Efter 1 minuts samtal konstaterade hen att jag har ryggskott, gav mig telefonnumret till sjukgymnasten och skickade iväg mig till apoteket för att köpa receptfri smärtlindring. Det är tur att jag inte ska tävla på några veckor.


Idag går anmälan till SM ut och tre Stormstjärnor kommer till start. Så nu är det dags att börja ladda!

ANNONS
Av Linda - 10 april 2015 21:04

Supertrevliga Zting är till salu till rätt hem.

Zting är glad och framåt, har mycket energi, nyfiken, duktig på att kampa och har härlig av- och påknapp. Supertemperament! Han behöver komma till ett hem där man prioriterar träning och tävling.

Han är 7 veckor gammal och efter Stormstjärnans Look Tough (Skrutt) och Lundecock’s Frosty Socks (Myzzli). Skrutt är dubbelchampion, uttagen till WAO 2014 och har brons från lag-SM 2014. Även farmor och farmorsmor är champions. Mamma Myzzli tävlar klass 3.

Givetvis är han registrerad i SKK, ögonlyst UA, båda kulorna sitter där de ska och han ska såklart besiktigas innan leverans.

Mer om oss och vad det innebär att köpa valp av oss hittar ni på www.stormstjärnanskennel.se. Förfrågningar skickas till aktivagility@gmail.com. Vi nyttjar fri prövningsrätt.


   


 

 

Pappa Skrutt


    


 

Mamma Myzzli


 

Farmor Spice


 

Farmors mor Nova




  

ANNONS
Av Linda - 31 mars 2015 21:38

Skrev precis ett långt blogginlägg om utställningen men allt bara försvann. Vi har stora problem med vår dator och mail, och allting är bara SÅ frustrerande. Jag är väldigt beroende av min dator, utan den hade jag haft miljoner med pärmar fulla med dokument. När datorn inte funkar som den ska så blir det kaos.


Inte mindre än 8 Stormstjärnor var anmälda till Malmö Int. Dagen innan träffades vi för att ha fluffparty. Jag gillar verkligen att träffa alla, fika, prata hund och fluffa.

På utställningsdagen hann jag dock inte njuta så mycket eftersom det gick i ett.

Frost och Flash var först ut i hanarnas juniorklass. Både fick VG och Frost placerades sig som 4:a. Han skötte sig fint men svansen kunde göra en spets stolt.

Skrutt fick ett G i öppenklassen. Han ville verkligen inte visa sig och såg bedrövlig ut.

Yippie, Liv och Pytte tävlade i tikarnas juniorklass. Pytte fick G, Yippie fick VG och Liv G. Hon blev placerad på 3:e plats.

Sist ut var Sol och Spice i veteranklassen. Även Yippies farmor var med, vilket var kul. Sol är inte riktigt i form nu och fick VG. Spice har jag inte ställt på flera år, men hon var så fin och skötte sig bra. Hon har aldrig fått mer än VG så döm av min förvåning när hon fick Excellent, blev placerad 1:a och tilldelades CK. Jag frågade ringsekreteraren (ganska högt) om hon skämtade med mig, vilket fick alla runt ringen att skratta. Men det bjuder jag på! Jag blev så till mig att jag alldeles glömde bort att jag skulle in igen och tävla om bästa veteran. När jag blev inkallad satt Spice i buren och vi firade med kaka. Så jag fick slita ut den stackars hunden ur buren och gå in i ringen igen. Hunden vi tävlade mot är redan champion i flera länder, så det hela var egentligen bara en formalitet. Men att bli BIM-veteran är ju inte så dumt. Speciellt som mitt mål bara var att få ett Excellent.

Efertåt shoppade vi lite nödvändigheter, snackade lite och sedan åkte vi hem och vilade. Tack alla för en jättetrevlig dag! Tack även för all hundhållning, borsthandräckning och kaffehämtande.


Valparna ja, de börjar leka allt längre stunder och mer intensivt. NU ska det bitas och släpas på allt möjligt, och händer och fötter är inte längre fredade. Det är svårt att få bilder på dem i vaket tillstånd, men ibland händer det.


             

Av Linda - 14 mars 2015 14:38

Det har varit lite trögt på agiltyfronten på sistone. Jag har liksom alldeles tappat sugen och motivationen. Anledningen är väl mestadels att Skrutts RC totalt brutit samman och att han tycker att balansen är banans värsta hinder - igen. Jag bestämde mig för att lägga ner träningen och tävlandet för ett tag framåt. Spice däremot tycker att agility är toppen och Yippie går från klarhet till klarhet. Hon har fortfarande hysteriska anfall då hon inte lyssnar alls utan bara flänger omkring och skäller. Då får man ta i med hårdhandskarna och den högre rösten för att tränga igenom skallbenet och nå hjärnan Och då sköter hon sig alldeles lysande. Hon påminner så otroligt mycket om sin halvbror Skrutt, som nästan varje träningspass drev mig till vansinne.


När Staffanstorps Hundklubb gick ut med inbjudan till sin inoff så hade jag fortfarande motivation och agilityglädje. Så jag anmälde Yippie till blåbärsklassernaoch Skrutt till öppenklasserna. Eftersom Spice inte var dräktig så lyckades jag få med henne också.


Det blev en mycket trevlig dag och hundarna skötte sig alldeles utmärkt. Den första blåbärsklassen var precis alldeles lagom med schyssta linjer för både förare och hund. Yippie gick som ett skållat troll efter att tveksamt ha kollat in publiken som hängde ner över manegen. Tyvärr har vi totalt glömt att träna på målrakor med hopp-tunnel-hopp, så där blev det en förarglig vägran.

Andra blåbärsklassen innehöll slalom i en vanlig enkel M-bana. Men hindren var placerade så att föraren inte fick en parallell linje till hundens väg, vilket stökade till det för många. Däribland mig. Dessutom var slalom näst sista hinder efter tnnel-hopp. Inte helt lätt för en gröngöling att lösa. Så det blev en disk där.

Men jag är så nöjd med henne och känner att jag nog inte behöver bekymra mig över hennes nerver vid en tävlingsdebut, Jag upplever redan att hon kan stänga av det som händer kring banan, bara hon får springa agility.



Den öppna hoppklassen var en trevlig springbana som jag önskar att jag anmält Yippie till. Slalom var hinder nummer 2 och det hade hon fixat som ingenting. Linjerna i banan var mjuka och flytiga, en riktigt härlig klass 1. Spice och Skrutt skötte sig alldeles ypperligt. Skrutt vann och Spice blev 5:a. Flera klass 3-hundar och andra snabba hundar fanns med i startfältet, så det var ingen självklarhet att vinna. Att springa rakt fram är ju inte vår starkaste sida.



Agilityklassen var handlingsmässigt lite knepigare. Balansen var näst sista hindret på målrakan. Mitt mål med agilityklassen var att se om Skrutt sprang på uppe på balansen även om han tycker att det är ett tråkigt hinder att träna. Och ja, han har sprungit fortare på träning, men med tanke på hur det har sett ut på träning senaste veckorna så är detta riktigt bra. Kontaktfältet var helt klart tvivelaktigt och absolut inte RC, men hela hunden sken av lycka över att få springa.

Spice fick en vägran och tyvärr diskad eftersom domaren inte såg att hon INTE stack in nosen i tunneln efter.

Skrutt vann även agilityklassen - till min förvåning - framför flera snabba hundar. Bäst av allt var att vi vann ett hopphinder från IPAB.


Av Linda - 14 mars 2015 13:59

Nu har valparna hunnit fylla 3 veckor och det magiska dygn 21 är här. De fick dock vänta en dag med att utöka lyan eftersom jag drabbades av magsjuka och inte ville hantera dem. Under veckan har även valparna varit lite magsjuka, något som jag aldrig varit med om. Så det har varit lite nervöst. Jag vet hur fort det kan gå när en liten valp blir dålig. Luna var 17 veckor när hon drabbades av magsjuka. På mindre än ett dygn gick hon från frisk och pigg valp till ett fullkomligt vrak som fick åka till veterinären.

Valparna har dock ätit och varit precis som vanligt. Hanen har hela veckan tyckt att valplådan varit på tok för liten och försökt ta sig över kanten titt som tätt. Idag har jag tagit bort valplådan och de har hela hagen att röra sig i, så nu har lugnet lägrat sig.


 

Valparna går allt stadigare och har börjat att busa, skälla och morra. Nu börjar den roliga tiden då utvecklingen går fort och man börjar se vad det är för individer.


Av Linda - 7 mars 2015 17:54

Tiden rusar på, precis som den alltid gör i Dårpippiland. Jag är faktiskt glad att det inte är några tävlingar man "måste" åka på, tror jag börjar bli bekväm och gillar att vara hemma på helgerna. Imorgon ska jag dock på en inofficiell tävling med blåbärklasser för att träna Yippie i att fungera trots störning. Skrutt blev anmäld av bara farten för att träna kontaktfält. När det stod klart att Spice inte var dräktig så chansade jag och anmälde även henne och fick en reservplats.

Helgerna har hittils flutit på i ett behagligt tempo - är det såhär det är att vara normal? Lite kurser har jag förstås hållit men det räknar jag mer som nöje. Husse och jag har dock väldigt olika definition på vad en ledig helg egentligen betyder. Jag varvar sånt man måste ta tag i för att man inte hinner på vardagarna med hundträning och sova på soffan. För husse betyder ledig helg sova på soffan. Så helt friktionsfritt är det inte att ha ledig helg tillsammans.


Valparna växer så det knakar. Ett tag ökade de så mycket i vikt att jag blev rädd att det skulla vara largehundar redan vid 8 veckor. Man bokstavligt talat såg hur valparna hade växt över natten. Super-Myzzli-mamman verkar ha grädde i tuttarna och de är minsann bortskämda de där två. Ingen konkurrens om maten och all you can eat-buffé hela dagen.

Båda två har öppnat ögonen ordentligt nu och hanen har bruna ögon vilket jag är glad för. De rör sig på vingliga och krumma små korvben och de ramlar omkull stup i kvarten. Ganska ofta skriker de högt och ilsket när de välter omkull. Hanen har kommit på att man kan ställa sig på lkämskyddet i lådan när man letar efter sin mamma.

Nästa fredag är det magiska dygn 21, då valparna i de vilda lämnar lyan för första gången. Då ska vi ta bort lådan och jag ska sy en mysig kudde som de kan ligga på istället, så att de inte ramlar över kanten på lådan och skadar sig. För efter dygn 21 finns det bara en växel.


         

Av Linda - 21 februari 2015 18:29

I torsdags natt föddes de, Myzzlis och Skrutts valpar. En blå hane och en trefärgad tik blev resultatet. Den trefärgade tiken hade det lite kämpigt med andningen i början och jag fick befria henne från massor med slem och fostervatten. Men till slut kom även hon igång och kravlade runt i jakten på mat.

Tyvärr föddes det en blå hane till, men han var redan död. Jag kämpade med honom ett tag, tills jag var säker på att han inte levde. Klockan tre på natten är man inte kaxig när det gäller döda valpar och jag passade på att gråta en skvältt medan husse var ute och begravde den lille.

Jag hade tyckt mig känna fyra valpar i magen men hur jag än letade nu så var Myzzlimagen alldeles platt och tom. Efter att ha suttit uppe ett tag till för att se så allting gick rätt till så fick även jag gå och lägga mig.


De andra hundar följde händelserna med stort intresse, speciellt Spice. Spice älskar valpar och gillar att vara mamma. Tyvärr blir det inga valpar för hennes del. Med 14 dagar kvar till valpning så har Spice världens smalaste midja. Man ska inte tillskriva hundar mänskliga känslor, men jag tycker faktiskt synd   om henne. Hon står vid grinden och kastar längtanfulla blickar bort mot valprummet eller vid källartrappan där hon såg att jag slängde ner alla kladdiga lakan och handdukar. Hon var mycket upprörd över att jag gick förbi henne med "valparna" och bara slängde dem nerför källartrappan. Det oroliga skallet var ett äkta mammaskall. Så därför har jag till 99% bestämt mig för att vi parar igen på nästa löp.


  

Av Linda - 21 februari 2015 13:12

Åh, vad jag hade sett fram emot tävlingen i Vallensbaek! Jag gillar verkligen att tävla i Danmark, det är så lugnt och stillsamt med små lagom klasser. Och så jagar jag mina danska cert, han har ju ett i varje klass.


Vi hade inte tävlat sedan i november och inte tränat speciellt mycket under jul och nyår. När vi väl tränade så var det balansbommen, balansbommen och åter balansbommen. Sedan hindren flyttade in för vintern har vi bara haft tillgång till en låg balans, och inte förrän i slutet av januari hittade jag de höga benen och satte igång att träna på den. Jag behöver väl inte skriva att jag fick problem? De fina träffarna och förståelsen han haft på den låga bommen var som bortblåst. Några enstaka hopp, sedan höga träffar och till sist långsamt tempo. Jag slet mitt hår men åkte ändå till Vallensbaek med visst hopp.


Tyvärr blev jag grymt besviken. I första agilityklassen hoppade han rejält på bommen fast att jag var med honom och det låg en tunnel efter, precis som hemma.

Bara att ladda om inför hoppklassen. Trevlig bana men tyvärr blev vi diskade på ett vanligt jäkla runt.

Den andra hoppklassen var en riktig dräpare med en linje på mitten som inte var utav denna värld. Förarna provade alla möjliga varianter och tyvärr var det bara förare med mindre explosiva och säkra hundar som klarade den. Vi fick en sur vägran.

Sista agilityklassen var trevlig med balansen som näst näst sista hindret, återigen med en tunnel efter. Han hoppade igen.


Dagen var en grym besvikelse, det kändes inte alls bra. Vi kan bättre än såhär. Just nu har jag vissa planer på att lägga ner tävlandet för ett tag framåt och bara träna. Jag måste ta ett steg bakåt och ta en titt på varför vi inte lyckas på tävling. Hela 2014 kan beskrivas med två ord - stolpe ut.




Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Blogkeen
Följ Om vårt galna liv i Dårpippiland med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se